Han ger oss bilden av boken
Kaj Wistbacka med originalbilden till om-
slaget på Jan Guillous "Tempelriddaren".

Kaj Wistbacka är en konstnär som verk­ligen nått ut till sin publik. Hundratu­sentals har sett hans verk även om man kanske inte alltid reflekterat över vem som stått bakom dem. Wistbacka, från Terjärv i Österbotten och numera verk­sam i Stockholm, har nämligen gjort omslagen till en lång rad böcker av kända författare som t.ex. Jan Guillou, James Clavell, Sjövall-Wahlöö, och många andra som går ut i stora uppla­gor.

Kaj Wistbacka vill helst kalla sig illustratör. Han förklarar att han inte ar­betar på samma sätt som en fri konstnär eftersom han utför uppdrag för andra. Ändå ger hans bilder ett starkt konstnär­ligt intryck. Hans sätt att arbeta i akryl med hederliga hant­verksmetoder och inte förlita sig på datorernas illustrations­program ger originalbilder som tål konstnärlig värdering.

Ändå har han varit spar­sam med utställningar. När han för ett par år se­dan ställde ut sina bilder i konst­hallen Artis i Pedersöre i Öster­botten var det en rätt unik hän­delse. I grunden ser han sig som illustratör och  inte  som  utö­vande konstnär. För den utom­stående betraktaren är skillna­den dock inte så väsentlig. Re­sultatet är påfallande konstnär­ligt. Wistbackas bilder blev därför också mycket uppskattade under utställningen i Österbot­ten.

Mästare på detaljer

För den som läst till exempel Jan Guillous Hamiltonböcker utlöser anblicken av originalen till bokomslagen ett igenkän­nande. Hela serien med de lättidentifierbara detaljerna, me­daljerna, vapnen och annat som förknippas med böckerna bär Wistbackas signatur.

- Ofta ligger det en hel del forskning och besök på biblio­tek bakom olika detaljer, berät­tar han.

Till omslaget på Den enda se­gern behövdes en palestinsk orden. Det visade sig att den var ytterst svår att uppbringa, men till slut lyckades Guillou via en journalistkollega i Tunis låna medaljen av självaste Yasser Arafat så att Wistbacka kunde avbilda den.

Händelsen illustrerar på ett talande sätt hur noggrann han är som illustratör. Inget lämnas åt slumpen. Detaljerna skall stämma.

I Hamiltonserien finns också Finlands vita ros med på ett av bokomslagen.

- Redan i ett tidigt skede lo­vade Guillou mig att jag en dag skulle få illustrera en av hans böcker med den vita rosen och han höll sitt löfte. Den finns med på omslaget till Ingen­mansland.

Nya Guillouuppdrag

Hamilton är sedan några år tillbaka ett avslutat kapitel, men Wist­backa fick också fortsätta med att göra omslagen till Guillous uppmärk­sammade historiska romanserie där hand­lingen är förlagd till ti­den för korstågen. Samarbetet med Guil­lou beskriver han som mycket förtroendefullt.

- Jan Guillou hör till dem som skriver på sitt manus till sista minuten och förlagen vill ju helst ha omslaget klart innan boken är klar. Omslaget behövs i marknadsföringen. Vi brukar därför träffas och disku­tera igenom bokens innehåll i stora drag, men sedan lämnar han helt åt mig att göra omslagsbilden.

Bland andra välkända böcker, som Wistbacka gjort omslaget till, kan nämnas James Clavells Shogun och Tai Pan, med flera. Wistbacka säger att han för länge sedan tappat räkningen på alla de böcker han har gjort pärm­bilden till, men det bör vid det här laget vara minst tusen.

Började som dekoratör

Hur kom det sig då att Kaj Wistbacka, uppvuxen i Öster­botten, blev en eftertraktad bok­illustratör och reklamman med eget företag i Stockholm?

- Jag har alltid gillat att göra bilder och efter militärtjänstgör­ingen sökte jag till köpmanna­läroverkets reklamlinje i Helsing­fors. Sedan fick jag jobb i Jakob­stad som dekoratör på Pedersöre handelslag/Sokos och senare på Stockmanns som etablerade sig med ett varuhus där 1967. I början av sjuttiotalet åkte jag sedan till Stockholm för att praktisera ett par år och på den vägen är det.

I Stockholm blev han chef för den interna dekorationen på Åhléns Cityvaruhus.

Han blev sedan antagen både till Konstakademin och Beck­mans konstskola. Det blev Beck­mans eftersom den skolan hade en linje för illustratörer.

Efter utbildningen arbetade han deltid på Åhléns reklambyrå och etablerade sig samtidigt också som frilans med eget fö­retag.

-  Ett viktigt steg var när jag fick göra femtioårslogotypen åt biograf- och filmbolaget Euro­pafilm,  en   logo  som  visades upprepade gånger under året på biografer runt om i landet och i tidningsannonser.

Det var också nu Wistbacka började arbeta för olika bokför­lag som fått upp ögonen för hans förmåga att göra bilder som lätt stannade kvar på nät­hinnan.

Gillar snabba bilar

Att Kaj Wistbacka trivs med sitt arbete går inte att ta miste på och att han fått mycket upp­skattning för det han åstad­kommit gör inte det hela sämre. Men han har också andra intres­sen.

Sportbilar är sedan länge ett specialintresse för honom. Bland hans bilder finns en mycket an­slående med en röd Porsche, där man ser björkar och en strand spegla sig i motorhuven. Det är fråga om hans egen Por­sche och Heimsjöns strand i barndomens Terjärv.

Bilden år något år gammal. Fortfarande rattar han en Porsc­he, men den nuvarande är inte röd...

Trots alla år i Sverige återvän­der Kaj Wistbacka och hustrun Karita, som kommer från Ja­kobstad, varje sommar till Ös­terbotten där de brukar hyra en sommarstuga i Larsmo skär­gård. Banden till hemlandet och Österbotten finns alltså kvar trots snart trettio år i Stock­holm.

Jan Kronholm

Artikel i Andelsbanksnytt 1/2001

Några av Kajs bokillustrationer