BEBYGGELSEN - BYAR OCH HEMMAN

Under 1500-talet var Karleby storsocken delad i fyra fjärdingar, av vilka en hette Poras. Enligt det kungliga utnämningsbrevet för den första kyrkoherden i Kronoby skulle socknen omfatta det gamla Poras kapell, till vilket räknades Poras by med 40 rökar och Terjärv by med 15 rökar i Karleby samt 20 rökar i Pedersöre, eller sammanlagt 75 rökar. De 20 rökarna i Pedersöre bildade Håpsala by, till vilken också gårdarna i det s. k. åminnet hörde. Med undantag för Håp­sala by sammanföll Poras kapell synbarligen till sin utsträck­ning med Poras fjärding. Kungabrevet nämner således en­dast tre byar: Poras, Terjärv och Håpsala. Vid den ottessonska jordmätningen 1608 tilldelades Kronoby ytterligare Knivsund by i Karleby. De fyra byarna bildade stommen i den nya socknen, som kom att omfatta 100 rökar, ett tal, som ej synes ha tillkommit genom en slump. När Poras by de­finitivt uppdelades i Poras och Bråttö, föllo 20 rökar på var­dera byn. Håpsala by omfattade som nämnt 20 rökar och de två övriga byarna synas inom kort ha uppnått ungefär samma antal brukningsdelar.

PORAS BY

I norra Österbotten rådde under 1500-talet och början av 1600-talet en märkbar osäkerhet i fråga om byarnas namn och omfång i de offentliga handlingarna. Namnen på byarna växlade ofta, flere byar sammanslogos stundom till en för att snart därefter åter uppträda som självständiga enheter. Stora byar uppdelades i mindre, som dock icke alltid blevo beståen­de. Samma osäkerhet synes ha rått beträffande byarna inom Poras fjärding.

Det förefaller som om Poras vore den äldsta byn inom Kro­noby socken också därför att man ännu vid sekelskiftet 1600 till detta byalag hänförde hela den bosättning på 40 rökar, som låg på norra stranden av älven. Sålunda fattat inbegrep Poras även det byalag, som långt tidigare i urkunderna dy­ker upp under eget namn, nämligen Bråttö. Bråttö nämnes redan hundra år tidigare som en särskild by, som 1513 räk­nades till Pedersöre av tidigare nämnda skäl. År 1546 upp­tages Bråttö som en särskild by inom Karleby socken jämte Poras, Knivsund och Långö. Detsamma är förhållandet följande år. I nebbeskatteregistren för Karleby 1552 och 1553 uppföras Poras och Bråttö som särskilda byar, Poras med 25 och Bråttö med endast 6 bönder. Likaså nämnes Bråttö vid sidan av Poras i tullräkningarna från Pedersöre hamn år 1559.

I slutet av 1500-talet synes Bråttö by ha blivit samman­förd med Poras, ty i förteckningen över tillökningen av den årliga räntan från Finland mellan åren 1560 och 1593 upp­tagas i Karleby socken Poras, Terjärv och Knivsund byar, men ej Bråttö. I förteckningen över ränteminskningen under samma tid upptages likväl Bråttö, dock med en överkorsad anteckning i marginalen att Bråttö ej fanns till 1593. År 1587 nämnas i Poras by 38 rökar, varför bråttöbönderna syn­barligen detta år sammanfördes med bönderna i Poras. Vid tiden för Kronoby sockens tillkomst hörde bråttöbönderna ännu till Poras, men i tiondelängden för 1613 är Poras by upp­delad i två nattbol, övre och yttre nattbolet. Denna in­delning motsvarade den tidigare och senare indelningen i två byar; Poras bildade det övre och Bråttö det yttre nattbolet. Från 1627 framåt är Bråttö i handlingarna avskilt från Poras som en särskild by.

Liksom det inte mellan Poras och Bråttö funnits någon sär­skild byrå, voro ej heller Poras och Terjärv byalag under 1600-talet fast avgränsade. De enstaka nybyggen norrom älven, som lågo i ödemarkerna mellan älvmynningen och små­sjöarna uppe i Terjärv, räknades före 1653 konsekvent till Terjärv och därefter under hela 1600-talet stundom till Ter­järv, stundom till Poras. Sålunda upptagas intill år 1653 alltid Snåre, Kivijärvi och Merijärvi hemman i längderna över Terjärv by.

Gränsen mellan Poras och Håpsala byar synes av ålder ha utgjorts av älven. Nybyggena högre upp på älvens södra sida räknades dock till Poras. För skogshygge, mulbete o.d. synes ej älven ens nere vid mynningen ha betecknat någon fast gräns mellan de båda byarna. År 1664 beslöt man därför vid tinget, att håpsalabönderna skulle med vedhygge och mul­bete hålla sig på södra sidan av älven och porasbönderna på den norra. Redan följande år klagade dock befallnings­mannen i det De la Gardieska grevskapet, dit Håpsala by hörde, att sockenborna i Kronoby hade huggit skog på håpsalaböndernas ägor. År 1673 säges att håpsalabönderna ej längre nyttjade skogen på norra stranden.

År 1607 omfattade bosättningen norr om älven, d.v.s. det dåvarande Poras, 40 rökar. Vid jordrevningen 1608 fördes 33 rökar till Poras och endast 9 till Bråttö, men redan 1613 fördelades rökarna jämnt mellan de båda byarna, och detta år upptogos 19 bönder i Poras och 18 i Bråttö.10 Den tidigare indelningen berodde på att 9 bråttöbönders åkrar lågo särskilt inhägnade ute vid sjöstranden, medan de övriga gårdarnas åkrar lågo inom samma inhägnad som Poras byägor . År 1830 uppdelades Poras i två byar, Poras och Söderby. Samma år delades även Bråttö sålunda, att hemmanen vid sjöstranden bildade en särskild by, Yttre Bråttö.

Byskata, Svinkrok, Sandbacka, Kivijärvi, Snåre, Merijärvi, Krokfors, Finnilä, Skuthälla, Myrskog, Björkbo (Björk), Stråka, Torrkulla, Hålgers, Skrubbacka, Lybäck, Knippare, Stål Backända.

Jordeboken för 1725 upptager även alla ovanstående hem­mansnamn, vilka samtliga bestå ännu år 1830, då den nya byindelningen genomfördes. Efter 1650 tillkom i byn en­dast Asplund nybygge (1767).

BRÅTTÖ BY

Under största delen av 1500-talet var Bråttö som sagt en särskild by, 1513 hänförd till Pedersöre, men efter 1546 till Karleby. I slutet av 1500-talet förenades Bråttö med Poras och bildade 1613 byns yttre nattbol. Efter 1627 uppträder Bråttö för framtiden som en särskild by, 1830 delad i Yttre Bråttö med 36 rökar och övre Bråttö med 31.

Hemmanen i Bråttö äro i 1725 års jordebok följande:

Samtliga ovannämnda 17 hemmansnamn återfinnas i byn redan 1650. Intill 1830 tillkommo ej heller några nya, var­för tillväxten i byn efter 1650 uteslutande har skett genom klyvning av de ursprungliga hemmanen.

HÅPSALA BY

Håpsala var redan i mitten av 1500-talet en ansenlig by inom Läpplax fjärding i Pedersöre socken. I längden över ränteökningen 1560—93 anges att jordatalet i byn ökats med 5 pundland. I nebbeskatteregistren för Pedersöre 1552 och 1553 omfattade Håpsala 29 resp. 30 bönder. Då Håpsala 1607 avskildes från Pedersöre, överförde man till Kronoby 20 rökar. Vid den ottessonska jordrevningen 1608 utbröts från Håpsala en särskild by med namnet Åminne. Den om­fattade 7 rökar på hemmanen Forsnäs, Åminne, Kackur, Bjon, Biskop och Rudnäs, vilka hade sina ägor inom särskild häg­nad. På 1620-talet återförenades Åminne med Håpsala. Byn, som under förra hälften av 1600-talet ingick i det De la Gardieska friherreskapet, var då fattig och många hemman skrevos som öde. Från 1553 till 1645 sjönk antalet skattebeta­lande bönder från 30 till 14.

När Håpsala by 1607 avskildes från Pedersöre och tilldela­des Kronoby socken, angavs röktalet i byn till 20. Redan före 1650 omnämnas inom denna by på olika tider 20 hemmansnamn. Jordeboken för år 1725 upptar alla dessa hemmans­namn, nämligen:

Mellan åren 1725 och 1830 tillkom intet enda nytt namn i byn, vilket visar att intet nybygge blev upptaget efter 1650.

TERJÄRV BY

Den äldsta jordeboken för Terjärv är från 1549 och nämner 11 hemman. I nebbeskatteregistren för Karleby 1552 och 1553 upptagas i Terjärv 10 respektive 11 bönder. År 1587 antecknades i byn 14 rökar, och då den avskildes från Karleby och förenades med Kronoby omfattade den 15 rökar. På grund av den kraftiga nyodling, som från början av 1600-talet pågick i byn, tilltog rökarnas antal snabbt, och en viss byindelning inom Terjärv synes rätt tidigt ha uppstått. På Ny­bergs karta från 1762 angives Hästbacka by som en enhet. Först 1830 delades Terjärv officiellt i tre byar: Hästbacka med 61 rökar, Kyrkoby med 82 och Kortjärvi med 69 rökar.

År  1650 äro följande 14 hemmansnamn i byn kända:

Mellan 1650 och 1725 tillkommo:

Mellan 1725 och 1750 tillkommo (året då tillstånd till ny­bygget gavs inom parentes):

Häggmans (1747), Sandvik (1738), Drycksbäck, Lilltimmerbacka Såglampi (1739),Särs (1738) Åsvik.

Efter 1750 ha följande nybyggen tillkommit:

Sågfors (1752), Vistbacka (1756), Zittra (1766), Åsbacka (1794), Högnabba (1752), Djupsjö (1757), Grannabba (1775), Manderbacka (1755), Granvik (1758), Dalvik (1790).

Åsbacka nybygge är det sista, som tillkommit i byn, varför mellan 1794 och 1830 inga nya hemmansnamn uppträda.

KNIVSUND BY

Bosättningen ute på öarna Knivö, Långö, Djupö, Bergö­landet och Kåtölandet är av hög ålder. Medan Pedersöre storsocken i början av nya tiden var delad i fyra fjärdingar, bar en av dem namnet Kniv, och det är möjligt att även Bråttö då räknades till denna fjärding. Knivsund synes sålunda i början av 1500-talet till folkmängd ha kunnat jämföras med Poras, som likväl från mitten av århundradet måste beteck­nas som centrum i älvdalens bosättning. Att Knivsund i bör­jan av 1600-talet ytterligare gick tillbaka kunde ha berott på att en del av bönderna övergåvo sina hemman och flyttade in till Gamlakarleby stad, som grundades 1620.

Före 1650 äro följande hemmansnamn i Knivsund kända:

Tjeru, Krokvik, Näcksund, Kniv, Bodö, Kort, Djupsund, Åkö.

Jordeboken 1725 upptager utöver nämnda hemmansnamn ytterligare:

Sjähl, Sari, Lillkrokvik, Sveins, Backa, Haga, Peldo.

NORRBY BY

År 1856 överfördes till Kronoby ett antal hemmansrökar från Pedersöre under namn av Norrby by. Hemmanen lågo samlade på en strandremsa mellan landsvägen och sjön. Grän­sen mellan Norrby och grannbyn Håpsala utgjordes synbarli­gen av en bäck, som här skär landsvägen och rinner ut i salt­sjön. Hemmanen buro följande namn:

Vid den nya byindelningen 1830 antecknades i jordeboken de hemman, som tillkommit genom klyvning av de gamla hemmanen, under nya hemmansnamn, men i övrigt blevo ändringarna obetydliga. Håpsala by förblev vid det gamla, utom att Torgare kyrkoherdebol överfördes hit från Bråttö. Hemmanen i Knivsund uppdelades mellan Knivsund och Långö. Poras by delades i Poras och Söderby, och i den senare byn tillkommo 5 nya hemmansnummer genom utflyttningar: Kuhlbacka från Lybäck i Bråttö, Hägglund från Kronlund i Bråttö, Fröjdö och Björklund från skilda hemmansnummer Björk i Poras och Skutnabba från Skuthälla i Poras. Från det gamla Poras överfördes två hemmansnummer Lybäck till Övre Bråttö, och ett hemman Broända uppgick i ett annat med samma namn. Ett hemman tillkom genom utflyttnin­gen Boholm från Still i Bråttö. 

Förändringarna i Terjärv voro också obetydliga. Vid denna bys spjälkning på tre nya byar tillkom endast Vuojärvi hemman i Hästbacka by som en utflyttning från ett hemmansnummer Hästbacka.

Nummerbeteckningen för hemmanen, som sedan jordebo­ken 1725 förblivit orubbad, förnyades 1830, men hemmanens antal steg endast från 150 till 156. Efter 1830 ha inga nya hemmansnamn med undantag för utflyttningen Långbacka i Kortjärvi by (1855) tillkommit.

Kronoby kommuns historia
Helmer Tegengren (1943)