Ja mins

Ha tidn, som ja nu talar om, va läng föran di byrja träät om hur di sku ha i i stoorkomun. Int ha di helder byrja mä häte spektakli som röört si kring frågo om kvinnoprästä. Fö ti haa naasorts jämförelse om va tid ja talar om, kan ja sei et i va ha tidn tå kuddona fick gaa löös i skoji å beit.

Hä som ja sku tala om, hä som ja minns, va hor i gick til tå ja första gango va skicka ti smedn på et äärand.

Ja var i ti fösta skolåårä. Ja sku ti smedn mä na liiona, som di ha sleiji åv. Ha tidn använd di än mytji liiona. Ti behöövsta tå di sloo måsaänga, aliskoslindona å djälreina.

Hor i såå ut i smidjo mins ja rask bra. Ja mins än betar hur sjölva smedn såå ut. Ha va läng å sooto, tugga tobak, spätta å svor emillanåt. Hä va nästan raamt ti vara eismän mä a i höte soto mörk smidjo. Men smedn va int na faali. Ha va snäll mä båånä. Ha va stoor å stedo å kund så mytsi. Ja byrja rikti beunder a.

I eina ända åv smidjo finsta esjo, blåsbölja å vatohova tär smedn häälä å svala åv heit järni. Mitt i smidjo, som ha jolgålvi, sto smidistedi. Tär i näärheitä finsta mangsorts smiditängrä å hamra. I eina hörne åv smid­jo finsta en stooran kålahop. Tå järni sku heittas upp i esjo använd di trääkålä, tärmän va heila smidjo så kålo å sooto. Hä eitta glaasi som finsta va int ti na stoor nytta. Dora sku vara upi om a sku sii na i smidjo.

Smedn vissa hor ja sku draa i standjä på blååsbölja tå av vila ha meir loftä på kålä i esjo. Hä byrja spraka å kniistär så ja vaalt rikti rädd. Tå smedn laa liiona i esjo, räckt i int na läng föran di vaalt allt röö. Saan la a liiändona ihop å slo mä hamarn några gäng stedot på skarvi å tå sat di ihop.

Nybond Janne
Öb 23.05.1984