ILLUSIONER (även med sång)

Skrivet av Elof Granholm

2006-10-23

ILLUSIONER Text: Elof Granholm Musik: Thomas Enroth Sång: Heléne Nyberg   Såg dig till först som en underbar hägring. Min svan som då hemåt fick vända. Du blev för mitt öga en fägring en av skapelsens skönheter kända. Varje kväll du simmade in mot vår strand tvekade  för min utsträckta hand. Tiden skapade trygghet hos dig du vågade dela brödet med mig. Sen sker det som ej fick hända.   Jag ej visste att död dig sökt finna vid ditt mål på en långväga färd. Mitt sista möte med dig än påminna din sång nu tystnat  i vår värld.   Men barndomens gråt väckte smärtsamt minne. Svårt det var att den sorgen glömma. Jag fann en vän då vår var inne. Du blev min och jag fick åter drömma. Under högsommartid där på hemsjöns strand vi  löften gav - de skrevs ej i sand. Då jag trodde lyckan slagit in, men ödet ej ville att du blev min. Hjärtesorg jag än fick gömma.   För snabbt all sand ur ditt timglas runnit. Vissnat blomster vid min huvudgärd. Ett delat liv med dig för evigt svunnit. Snart vi ses i en bättre värld.   Men vårt drömslott blev till ett ensligt hem. Än faller tår för min ungdomsvän. Mot den klarblåa skyn svävar svanar fem. Vi mötas får. - Jag dröjer än. LYSSNA PÅ MELODIN HÄR ILLUSIONER

Senast uppdaterad ( 2009-04-06 )

 

< Föregående		Nästa >