Modersdrömmar

Maria, du Lidandets moder.

Maria med svärdet i hjärtat.

Din son kom i ringhet till jorden

för plågans och frälsningens skull.

Maria, du Kärlekens moder

som älskade långt bortom korset

din son som blev allas vår broder

och sonade synden för oss.

Maria, Förlåtelsens moder.

Du himmelska, högt utkorade

igenom ditt hjärta floder

av kärlekens pina rann.

Du brann och du led och du drömde

om upphöjda poster och ära

för den som korset var ämnat.

För den som ditt hjärta stod nära.

En krona du skymtade ofta

i framtidens drömda land.

Och liljor kände du dofta

i barnets knubbiga hand.

Vart tog väl drömmen du drömde,

när krubbans halm var din säng,

då herdarna fåren glömde,

på Betlehems grönskande äng.

Du trodde en konung du födde.

En konung i jordisk ära.

Men hatet blott såg du som glödde,

mot den som ditt hjärta stod nära.

Elin Hedenheim

1962