Marknadsresan

Flugor och bromsar

ett virrvarr kring märran

gubben han sitter sömnig på kärran

som skumpar och slänger

på vägen som svänger

än hit och än dit.

I kärran är packad

både ett och annat

gödgrisen slaktad

där är smör och bröd

och sötmjölksostar

havre och hö för märran

är också med i kärran.

Så streta de två

sig makligt fram

sommardagen är vacker och varm

det är marknad i staden

där gubben skall sälja

byta och köpa

för att få tiden att löpa

han röker sin pipa

och manar på märran

i lunk framför kärran.

Framkommen till staden

han selar av märran

och stadsgummor samlas

kring gubben och kärran

de välja och vraka

bland ostar och smör

griskött och bröd

ja allt som finns

gubben säljer

till stadens qvinns.

En hel bunt med pengar

han har i sin ficka

- väl må han sig unna

något att dricka

ett ölstop eller två

tre kanske fler

han i botten tömmer

och snart han glömmer

bort märran

som också står törstig

vid kärran.

Men omsider till sans han vaknar

redan många spännen

hans ficka saknar

något från stadens butiker

han hem måste hämta

till gumma och barn

som väntar på far

som till marknad var.

På vingliga ben

 han avsked tar

av kamrater och vänner

hm, -jag är ju väl karl

dock lite ånger bränner

när han känner

att sedelbunten

blivit liten och krumpen.

För sig själv

och med märran han pratar

när han denna en brödbit matar

- nå int tänkt jag som så

att det sådär skulle gå

då man var så törstig

måste man lite få ta för sig.

Lite vimsig och virrig

han selar på märran

kryper försiktigt och trögt upp i kärran

men märran är trogen och klok

vägen hem hittar nog märran

bara gubben hålls i kärran.

Gubben han dinglar och danglar

när kärran skumpar och skramlar

visst blev jag lite i hatten

nå det går väl över

du märra ska få klöver

och gumman två halsdukar fina

till småflickorna mina

har jag karameller.

En glans skärmmössa

och en riktig knallbössa

det är något för pojken det

för se, nu har gubben varit på marknad

på kärran han sitter

nickar och tänker

märran den lunkar

hårremmen blänker

de två hemåt i natten

Levi B.M. Hansson

15 april 1973