| Saknadens gemenskap |
|
| Skrivet av Elof Granholm | |
| 2007-12-13 | |
|
SAKNADENS GEMENSKAP
Elof Granholm Än en gång mot jul det lider, vi samlas får hos någon kär. Då förväntas glädjetider och trygghet finnes alltid där. Men vår dröm har inga gränser för under år vi skapat den. Julens gåvor överglänser om någon saknar älskad vän. I vår närhet växlar öden - de finns nog där, fast vi ej ser. Överflödet döljer nöden, vem omsorg ger, om ingen ber? Se din nästa, möt vart öga en glädjeglimt kan dölja gråt. Munterheten hjälper föga för mer behövs att fröjdas åt. Nu i jultid saknas kära då livskamrat till vila gått. Sorgen känns så tung att bära nu de i minnet finnes blott. Hos någon saknas älskad mor en annan mist sin käre far. En dotter som ej fick bli stor. En son som ej fick stanna kvar. Ej farmors leende finns mer och farfar bredvid ej mer går. Ej mormors famn mer trygghet ger och morfars kramar ingen får. En funnen vän kan ha gått bort. En fin kamrat som en gång var. För barndomsvän blev livet kort. Ett skrivet brev blir utan svar. Vart ljus som tänds på kyrkogård påminner oss om de som var. De trygga är i Herrens vård på livets mening har han svar. I saknad känns gemenskap stor till sorgsen vän vår tanke går. Hav julefrid dock syster, bror, en ny advent för dörren står. |
|
| Senast uppdaterad ( 2010-11-20 ) |
| < Föregående | Nästa > |
|---|
