BYSTÄMMAN

Inom det svenska Österbotten har det på de flesta håll funnits en gammal form av självstyrelse inom byalagen. Skiftesförhållanden, stängselskyldighet, väg- och brobygg­nader påkallade en samverkan mellan byamännen, vilka där­för sammanträdde till byaråd. Rådet sammankallades av åldermannen, som ombyttes varje år den 1 maj. Tecknet på åldermannens myndighet var åldermansstaken, i vilken samt­liga gårdars bomärken voro inskurna. Staken utsändes av åldermannen, när bönderna skulle sammanträda till rådpläg­ning.

I Kronoby höllos åtminstone i Terjärv och Knivsund by­stämmor, som också kallades »by- eller åldermansrätt». Vid åldermansrätt i Knivsund 1769 fastställdes betesrätten inom byalaget och vite utsattes. Vid en bystäm­ma följande år ingicks överenskommelse om samfällt bete. Bröt någon mot bystämmans beslut, anfördes klagomål vid häradstinget, som betraktade bystämmans beslut som bin­dande. År 1804 fördelade bystämman i Kniv­sund skyldigheten att utpricka byns många vintervägar över isarna och fastställde hur utprickningen skulle ske.

I Terjärv är en bystämma från 1796 bekant. Vid denna sammankomst åtog sig bonden An­ders Storrank att »hålla sockenstuga» för ka­pellborna mot en årlig ersättning av 3 öre per rök. I Terjärv finnes även en åldermansstake bevarad. Vid stakens handtag fin­nas inskurna sju långsmala urgröpningar, en­var täckt av ett skjutbart trälock. Urgröp­ningarna representerade veckans sju dagar. Veckodagarnas namn voro målade på bott­nen av urgröpningarna (Sön af, mån af o. s. v.). Då åldermannen ville sammankalla bya­männen till en viss veckodag, angav han da­gen för sammanträdet genom att utdraga det lock, som täckte ifrågavarande dags namn. Då staken sändes omkring betydde det kal­lelse till bystämma, och mottagaren kunde även genom denna speciella konstruktion av läsa dagen för sammankomsten. Åldermansstakens längd är 106 cm och bredden 3 1/2 cm på varje kant.

Kronoby sockens historia

Helmer Tegengren (1943)