TVIVEL OCH FÖRTRÖSTAN

Påskdikt 

 

Elof Granholm

 

Jag frågor vill ställa

kan Bibeln ge svar?

I världen tycks gälla

att Gud ej finns kvar.

 

I tvivlandets stunder

söks alternativ.

Kan påsktidens under

ge hopp om nytt liv?

 

Och Golgata-stegen

vem kan väl de gå?

Jag blir så förtegen.

Kan någon uppstå?

 

Då världen jag lämnar

jag bör ha rätt svar,

för andra som ämnar

ha troshoppet kvar.

 

Förblir jag ett minne

i vänskapens krets?

Känns sorg i nåns sinne?

Har vän vilseletts?

 

Har kärlek som varit

fått bygga en bro?

Har livet som farit

frambringat en tro?

 

Vid slutet av livet

hör jag Kristi röst?

Blir ordet mig givet

där nåd blir till tröst.

 

Jag synd velat gömma

på vandringens stig.

Du Gud må mig döma.

Förkasta ej mig.

 

Åt mig ock du hade

frälsning förordat.

För mig ock du sade:

"Det är fullbordat!"´

 

Jag frågor fick ställa

och Kristus gav svar.

I världen än gälla

att Gud nog finns kvar.

 

              05.04.06