Hembygd 

 
Hembygden är platsen för Oss
och Vår samvaro med de Våra i Vår omgivning,
med all Vår verksamhet och alla Våra ting.
Hembygden är hemvist för Våra känslor
för allt och alla, även de från Hembygden bortflyttade
inneslutas i Vår ring.

Ur Hembygdskänslan spirar verksamhet
som återspeglar Vårt inre,
skaparviljan pockar på, den måste fram.
Var blomstrar längtan och känslan för Hembygd
om icke på främmande ort;
tanken styr stegen till Hembygden fram.

Ungdomslokalen, byns dragplåster, för revy,
folkdans, annan organiserad samvaro
eller helt spontant.
Stärker samhörighet med bygd och land,
med modersmålets, ja Hembygdens säregna uttrycksmedel,
visst och sant.

Hembygden är de stigar och de backar Vi vandrat på
i Vår barn- och ungdom; de mänskor Vi där träffat;
de hus Vi vant Oss vid att se och minnas.
Hembygden är knutna minnen till några bondbröllop
till varma sommarkvällar bland byns och bygdens folk
Vi känner väl
men kanske ej längre finnas.

Vill Vi väcka till liv Hembygdens minnen
som inom Oss slumrar
och som Vi kanske tror att helt glömts.
Gör då en stilla vandring på kyrkogården;
dess vårdar ger då liv åt dem
som i mullen gömts.

När Vi sedan med blottade huvud vänder dem ryggen
där i griften under besöken
och tidernas oberäkneliga gång,
hörs en sakta viskning, inom Oss, från dem,
att det är just deras livsgärning, som gett innehåll åt Hembygden
och klang åt denna sång.

Vi älskar vår Hembygd med dess brister och fel;
låt förnöjsamhet förgylla Vår stackes strå,
där trogna Vi på dem samlar och drar.
Hembygden bjuder rikligt på blänkande sjö
uti välvårdad skog på Vår natursköna ort.
Hembygden på det, för Oss, ej spar.

Per Albäck