| Vårdträdet |
| Skrivet av Ernst V.Knape |
| 2008-12-08 20:45 |
|
Vårdträdet Av Ernst V. Knape Nej, känn dig ej ensam och övergiven du svenskman i Finland, fast fränder förneka och hatet gror. Smälter din skara ock samman, sjung då de trogna tillhopa här på den mark, där du bygger och bor! Sjung då de starke samman! Stam, du är vårlind på tunet, ensam och stark. Gräsen gro i din skugga, solvarv komma och dugga solregn på skuggig mark. Vårdträd, vårlind, stå stark! Solvarv och sekler komma och gå. Släkten under din krona älska, hata, frukta och slå, kivas om gården, om egen rå kring tunet. Vårdträd, vårlind, hägna din hemgård! Här slog du rot i jorden, kronan slog valv över tunet, hem gav du här för vilsna irrande skaror med frågande röster, skaror från norr och från sunnan och öster Vårdträd, vårlind, skydd ger du ännu i dag, skydd för de unga som växa, yvas och växa, vila för stark och skydd för svag. Vårdträd, vårlind, nu susa all sommarens, sånger, nu vajar var grönskande fana i midsommardagarnas tid. Vårdträd, vårlind, låt sångerna susa och samla till tunet unga och gamla kring stammen! Vårdträd, vårlind! Grenar brytas och brista; dag, som är, är ej sista. Lyft din krona och hör : runt kring hagar och lid sånger spela och leka, starka och veka; lyss! det är hembygdens mäktiga kör i den stigande sommarens tid. Nej, känn dig ej ensam och övergiven du svenskman i Finland, fast fränder förneka och hatet gror. Smälter din skara ock samman sjung då de trogna tillhopa här på den mark, där du bygger och bor! Sjung då de starke samman! Festdikt vid Svenska Folkskolans Vänners 6. allmänna säng- och musikfest i Helsingfors den 24 juni 192o. |
