www.mamboteam.com
loffe.net
 
 
En pigas dagar
Skrivet av Ines Renlund   
2014-12-27 22:08

EN PIGAS DAGAR

Det år hon läste för prästen, ny pigplats på Storbondas får
den unga torparedottern där städslas för kommande år,
med några marker i årslön, ett par skor, därtill lite ull,
till den stora, förhatIiga gården hon flyttar för lönens skull.

Det var dåligt med manfolk på gården sen drängen utsocknes drog,
på allhelgonamarknad i staden ny städsel Leander tog.
Hon hackade strö utav granris, och fräken ur dyslammet drog,
hon skickligt hanterade skäran, och svinhår i ottan hon slog.

Vid pärtblossets sprakande flamma hon skötte om kalvar och kor,
blidka den vresiga tomten, som uppe på höskullen bor.
I skumma midvinterdagar hörs kardornas rasslande gång,
då brasan brinner på härden och spinnrocken sjunger sin sång.

Moran var snäll  - fast så velig och dugde ej mycket till,
men rågbröd gav hungermättnad med långmjölk och "motti” därtill,
fast gubben var småsnål och gnatig – och - till loftet stod alltid hans håg
ty bakom den stängda dörren de båda pigorna låg.

Det stånkas  - det knakar i trappan - han kliver på loftet in,
spottar ut snusbruna bussen och skrockar så lusten i sinn,
men hastigt han ligger på backen, nedkastad av ”aastu” dräng,
han småsvär, och haltar helt ynkligt till sin äkta, sin vanliga säng.

Hon var rask, var ung och förälskad och fast dagen var hopplöst grå,
dock vinkar i fjärran en stråle från en himmel, som ständig  är blå,
och från granngårdens stenbundna  gärden hörs ofta den gladaste sång.
snart tystnade sången - han reste, och färden han gjorde - blev lång.

Efter elva strävsamma pigår, ny städsel äntligt hon tar,
klappar om Lilja och Stjärna de äro de vänner hon har,
med knytet i handen hon skyndar till Heimbacka Gammelgård,
snart är det mjölkdags - allt väntar på all hennes omsorg och vård.

Hon är gammal, har kvar sina minnen från tjänandets långa år,
gav hon allt, var hon god, var hon trogen, i ögat glänser en tår,
och grova, skrynkliga händer knäpps barnafromt uti bön,
när skymningsaftonen nalkas blir vilan så väntad, så skön.

Ines Renlund


Ur "Släkt och Hävd, nr 8, 1964"
Redigering Elof Granholm 27.12.2014

Senast uppdaterad 2014-12-27 22:16
 
 
Top! Top!