www.mamboteam.com
loffe.net
 
 
Farfars ria
Skrivet av Svante Österbacka   
2005-10-20 11:21

Tröskloge
(Inte Österbackas ria)

Farfars ria

 

Farfar var en man av gamla stammen

skulle göra allt på fädrens sätt,

främst vad gällde åkerskörden.

När rågen gått i ax och mognat

skulle den med skära skördas.

Sättas upp på tork i skylar,

köras in i rian för att ännu torkas.

 

Farfar hade klättrat upp på passan,

satt sig gränsle över två, tre stänger.

Tar emot och staplar rågens kärvar

med roten nedåt och med axen upp.

Lass på lass av råg till rian kördes,

lass på lass fick plats på passan.

Allt blev uppsatt i förnämlig ordning.

 

I mörka vrån stod rians stora ugn,

som eldades då passan hade fyllts.

Farfar tände i ugnen björkvedsbrasan,

som en rökstark värme spred runt axen,

vilken drev små kvicka djur på flykten,

fallande ned på rians släta golv

där de lätt med kvast ur rian soptes.

 

I trenne dagar rian eldades

tills rågens strå och ax blev torra

och snart blev dags att tröska säden.

Upp steg farfar redan klockan fyra,

klädde sig i ridräkt, hatt och stövlar,

åt en enkel morgonvard med andakt

innan han tog vägen ut till rian.

 

Ensam kom han fram till mörka rian,

släppte ned ett "bröit" med kärvar

ifrån passan ned på nötta golvet.

Börjar sen att envist, taktfast slå

kärve efter kärve an mot rians vägg.

Snart han stod i knähög sädesdriva,

i en hög av grutad, mogen råg.

 

Så var tid för logens eftertröskning,

övrigt folk kom ut och tog till slagan.

Logens golv blev helt belagt med kärvar

i en avlång ring med axen inåt.

Banden avskars raskt med vassa knivar.

"Slägodljudi" hördes dunk, dunk, dunk,

taktfast över axen slagor svängdes.

 

När första logen hade tröskats klar

och endast tomma axen återstod

togs halmen upp och bands i balar.

Dessa knippen fördes ut i ladan

för att sen på hösten halmtak bliva.

Nya kärvar lades in i logen

och allt det samma gjordes om igen.

 

När all råg från passan var urtröskad

följde rensning av den ädla säden.

En gammal kastkvarn vevades,

säden togs och mättes upp i "dryfto",

hälldes andaktsfullt i kvarnen

där agnarna från säden skildes.

Den goda säden togs om hand i säckar.

 

En märklig sak jag ej då kunde fatta,

ej då kunde helt och hållet gripa:

var hur farfar fick så mycket råg ur axen,

farfar ensam, blind han stod i rian.

Fastän slagans folk var många flera

hade man dock mindre på sitt loggolv,

mindre säd att rensa efter slagan.

 

Men jag lärde mej med eftertanke:

- att eftertröskning ger ej mycket säd!

 

Svante Österbacka

Senast uppdaterad 2005-10-20 11:37
 
 
Top! Top!