www.mamboteam.com
loffe.net
 
 
Terjärvemigranter från etthundra år
Skrivet av Lalle Broberg   
2007-01-13 13:41

Terjärvemigranter från etthundra år

 
(30.06.2006)  Omkring ettusen emigranter och deras levnadsöden finns på sätt eller annat med i den bok om Terjärvbor som publicerades på torsdagen. Den första kända emigranten åkte iväg år 1872. Under de följande etthundra åren steg antalet till 1800.

Bakom boken, Emigrantvägar, står Hilding Widjeskog som själv emigrerade till Amerika år 1957 och återvände i mitten av 1970-talet. En stor del av berättelserna har han snappat upp och en viktig grund för hela boken är den förteckning över emigranterna som han av rent intresse började göra upp.

Som andra författare står Ole Granholm som också sammanställt de olika berättelserna. Till en början skulle boken bli mycket tunnare, men på resan mot tryckningen tillkom bidrag av många skribenter.

Främst handlar boken om Amerikaemigranter, men också Australien och Canada finns med på ett hörn.

Det är alltså omkring ettusen personer som på något sätt finns med i boken, men mera noggrant finns etthundrafemtio emigranters liv beskrivet. För somliga var resan ett äventyr, för somliga följden av att den tilltänkta flickvännen sade nej. För de flesta handlade det kanske ändå om det enda alternativet.

3 500 Terjärvbor

Den starkaste utflyttningen till USA skedde under en tioårsperiod från år 1890 till 1901. Då tog sig hela 650 personer till de båtar som förde europeer över Atlanten. Vid dessa tider bodde det hela 3 500 personer i Terjärv. Familjerna var stora och livet ofta mycket torftigt.

Ett exempel på hur resan kunde gå till gäller två unga pojkar som med namnlapp runt halsen åkte i tre veckor över havet för att sedan förenas med sina föräldrar. Ett annat exempel är Maria Lytts som år 1911 med två döttrar och två söner med häst och släde tog sig från Karleby via Haparanda och Östersund till Trondheim. Resan tog tre veckor i anspråk, och väl framme i Trondheim såldes hästen. Därefter traskade familjen ombord på ”vårbåten” som förde dem till maken Viktor som redan var i Amerika.

– Det stora flertalet av alla Terjärvbor som emigrerade till Amerika klarade sig bra, eller riktigt bra, säger Ole Granholm.

– Tyvärr finns det ju också de som inte lyckades särskilt bra.

En avsevärd andel av Terjärvborna jobbade som snickare och timmermän. En del av dem grundade egna företag som ofta blev framgångsrika.

En gemensam nämnare var att många var aktiva i föreningslivet, inom fackföreningarna och inte minst inom kyrkan. Som ett exempel nämns i boken Terjärvbornas egen Pilgrimskyrka i Bronx i New York. Den kallades också Terjärvkyrkan vilket säger vad det handlade om.

Boken på hela 330 sidor är rikt illustrerad med fotografier av människor och hus samt med brev och postkort. Boken kommer att finnas till salu i banken och på posten i Terjärv och Småbönders, samt vid Luckan i Karleby.

Lalle Broberg - Öb

Senast uppdaterad 2007-01-16 20:11
 
 
Top! Top!