Denna gång gäller det pensionärer, pimplare och purpuridansare. Till först alltså pensionärerna. Det blir i morgon onsdag, 8 april, en pensionärsträff i sparbankens klubblokal, efter mycket om och men. Tidpunkten har framflyttats några gånger, och från arrangörshåll har meddelats om brist på dragare p.g.a. diagnostiserad krankhet och underskott i personalkåren. Detta låter en aning tilltrasslat, men nu har saken ordnat upp sig. Tills vidare är det oklart vilket program det bjuds på, men säkert något som går hem hos pensionärerna. Tiderna är de samma, så de som anlitar bussarna hinner båda vägarna. Alla terjärvpensionärer är välkomna till en angenäm vårträff.

Pimplare eller pilkare kommer det att vimla av nu på lördag. Då invaderas Heimsjöns is av både proffs och mera amatörartade pilkare. Det är den årliga pilktävlingen som arrangeras av Rädda Kaitsjön r.f. Tävla kan man mellan klockan tio och två och i fyra olika klasser. Det finns en allmän klass, en damklass, veteraner över 55 år samt en ungdomsklass under 16 år. Fina priser kommer att tillfalla dem som lyckas lura heimsjöfiskarna. Om klimatet håller i sig kan det verkligen bli en njutbar dag även för publiken, som i strålande sol får njuta av att inte behöva “ligg i såra” som pilkarna och där irriteras på att bli lurad av någon “matajuuvar”.

Så gällde det purpuri. Anmälningstiden för kursen i purpuridans har gått ut och ett tjugotal purpuridiggare har visat intresse. Inkomande söndag, den 12 april, kör Marlen och Lars Hatt igång med kursen. Jan-Erik och Småbönders spelmanslag skall göra sitt bästa så att dansarna hålls i takt. Bland dem som anmält sig finns både yngre och äldre, men ännu fler av den “äldre generationen” som blev uppfödda med purpuri, kunde ansluta sig till sällskapet. Den som inte nu går på kurs har sedan svårigheter att kunna göra bra i från sig på bröllopet. Jan-Erik börjar stampa takten vid halvåttatiden och golvet han stampar på finns i ungdomslokalen.

Så hände det igen — det som inte borde få ske. Det att ett träd faller olämpligt över en el-ledning, vilket sedan resulterar i mörkläggning, maskiner som stannar, och t.o.m. kaffebryggaren slutar upp med sin framställning av jordens bästa dryck. Det har i andra sammanhang påpekats hur viktigt det är att ta det säkra före det osäkra och inte fälla träd som befinner sig nära en el-ledning. Albäcks mannar har lovat ställa upp vid sådana fall, och tar därmed på sig ansvaret för fällningen. Det går inte varje gång ett träd orsakar ett kort el-avbrott att enbart klia sig i huvudet och kort konstatera “et hor kona e ga så stee göulot”. Vid den olämpliga fällningen stannade inte skogshuggarens maskin, men det gjorde många andra maskiner. Detta är inte riktat mot den aktuelle “fällaren”, utan det är verkligen någonting att ta på allvar för var och en som står i beråd att kapa ett träd nära en el-ledning. Kom ihåg att kontakta elbolaget nästa gång, då  undviks många obehagligheter. Varför hugga själv när Albäcks kan hugga?