Kyrkio lagh

Skrivet av Forskningsarkivet

2005-09-03 23:47

KYRKIO LAGH
brukatt aff gamble praepositis.

("Kyrkio Lagh brukatt aff gamble praepositis" utkom omkring 1615 i Sverige *.)

1. Till thet första skola alla, och iü besynnerliga alla Fädher och Mödhrar, Hüsbönder och
Matmödhrar och deras Barn och Husfolck, så i motgångh och medgångh, stadeliga hålla
sigh intill Gudhj honom früchta, och honom allena tiena så som han thet sielff aff allom
Mennijskiom högeligha kräfwer. Men hoo thet icke gör, uthan uthi motgångh, eller till

att afwäria motgångh, brukar swartkonst och truldom eller rijdher till Blåkulla, brukar

Sathans hielp till att göra och uthsända Bärer (som man thet kallar). Then samme skal
sättias uthaff församlingen och slijta rijss för hela prosterijdt och gifwa Kyrkione Tuå
Dr.

2. The som eliest Läffierij bruka, Läsa i salt, hempta gräss på högtijdsnätterna slijte rijss
för hele Gället och gifwa Kyrkione En Dr. Sammaledess och the som sådana åtgerdh när
androm sökia. The sättia icke sin förtröstningh på lefwandes Gudh,som allom rijkeliga
giffwer all thing till att nyttia 1 Tim. 6.

3. Alla daghaväliare som hålla then ena dagen bätre än then andra,till att thet eller thet
begynna och beställa, böte Kyrkione 1 Dr. Ty alla dagar ähro i sigh sielwe gode skapade
aff Gudhj och haffwa inga olycka medh sigh, uthan ther så kan hända att then ena dagen
warder oss mera olycksam än then andra, tå giffwe wij sielwe ther till orsaak medh wåra
synder.

4. Then som ther medh warder beslagen, i att han sin motgång och olycka icke medh
tolamodh uptager, uthan ther under harmas, och af otoligheet bannar Wederleken, watn,
Eldh, Meniskiom, och skyller Diefulen lycka som Gudh icke altingh regärade skal
förmanas till bätringh, hielper eij förmaningh, skall han slijta rijss för Kyrkiodörene.

5. Then som Lycka och medh gång sigh sielfwan tillskriffwer, och icke Gudhj allena,
hwilkom all välsignelse kommer aff , böte Kÿrkione 1 Dr. eller slijte rijss i skriffte laget.

6. Then sigh sielf förer i wådha öfverdådeligh, antingen till kropp eller siäl, och således
frestar Gudh, slijte rijss i skriffte laget, eller böte Kyrkione 1 Dr.

7. The som swäria sigh meen, sättias ifrån kyrkione, böte 2 Dr och slijte rijss för
kyrkiodörene.

8. Desom fåfängeliga, onödde och af en ondh sedwana swäria och missbruka Guds H
nampn slijte rijss i skriffte laget eller böte 6 mkr.

9. The som medh skännande och bannande förplichta sigh till att hämpnas och göra
androm skada, slijte rijss för kyrkiodören, eller löse sigh medh 2 Dr.

10. The som skämpta om Gudh och Hans H. ordh, slijte rijss i skriftelaget eller böte 6 mkr.

11. The husfädher och Husmödhrar som hwarken sielffwe morgon och afftonbidia och tacka
Gudh, icke heller hålla sin barn och husfolck ther till, så och icke läsa till bords och från,
såsom Gudsbefalningh och wår åliggiande nödh thet kräfwer, skal på sitt egit samweet
böta 1 öre, eller miste ett mål medh fastande.

12. Then som under bönen sofwer, och i allmänlig nödh icke beder böthe 4 öre.

13. The som under bönen snarka, eller ser hijt och tijt effter them som uth eller in gå böthe
1/2 mk.

14. The som af en ond sedwana, eller af biterheet hemma i huset, eller annorstädes bannas,
hålles ifrån Sacramentet, eller slijte rijss om the förmante icke afstå.

15. På alla Söndagar har Högtijdsdaghar, och Apostledaghar och Bönedaghar skola alla
flitigt låta finna sigh till att höra Guds ordh i kÿrkione, eller bötha then icke Lagha
förfall hafr 1/2 mk, Son eller Dåtter om the uthan laga förfall icke wilia komma till
kyrkione böthe hwar the 2 öre. Sammaledes hwart legohion som för lättie och
sielfswyrdigheet icke komma till kyrkion.

16. The som icke på alla stoora högtijdher ähre till kyrkion och ähre uthan Laga förfall
böthe 1/2 Dr. Sammaledes then som Högtijden icke uthbijdar.

17. The som öfwer halfwa åhret uthan laga förfall ähre ifrån kyrkione böthe 1 Dr eller slijte
rijss för kyrkiodörene. Öfwer fierdings åhr böthe 1/2 Dr och slijte rijss i skrifte laget.

18. The som bryte Helgedagarna, böthe hwar person hwar gång 1/2 mk och icke komme i
kyrkion förr än bothen är uthgiffwen. Uthi helgedags brott skal icke allenast räknas
otijdigt arbethe, widh hemmanet eller annorstäds förmiddagen, uthan och effter
middagen, så att ingen skal dragha i skären , till qwarn, effter höö,och annat sådant för
än solen går nider, uthan saak. Thets lijkess allahanda som håller någon ifrån kyrkione,
draga i skären, till fiskerij om Lögerdags afftonen; Draga till stadhen och icke hinna tijt
till predikan; till qwarn och bliffwa ther öffwer predikan; Draga nooth; Läggia skötar
emot Helgedagen.

19. På Lögerdagen och Helgedags afftonar, skole alla gå tideligh widh midafftons tijdhi från
arbete, och betänkia huru i weckone ähr till gångit, så att ther man finner sigh någhot
(thet Gudh bätre ofta sker) aff Herrans budordh öfwerträdit haffwa, sådant hoss Gudh
affbibia, lofwandes bätringh, tacka Gudh för framgången i wecko arbethet, och bidia att
Herren wille thet wälsigna, och att Söndagsarbetet icke måå ofruchsampt bliffwa, hoo
thet försummar, böthe hussbondhen 3 öre och legohionet 1 öre.

20. Sammalunda på Söndagar, eller hwadh helgedagar thet wara kan, skal man hafa
helgedags öffningar förhänder medh Guds ordh, Christeligha böner och psalmer. Item
förhöra och läsa för them som unga ähro och uthi the byar som någon finnes som läsa
kan i Book, tå skole andra till honom sökia, och han förplichtat wara läsa för them: Hoo
thetta försummar böthe hwar husbonde för sit hus 3 öre, och then som för andra läsa
kan, och icke wil 3 öre. Men ungdomen som icke will låtha lära sig, miste afftons
måltiden then daghen.

21. På alla Söndaghar och Högtijds daghar, skola alla widh kyrkione, hemma eller
annorstäds stadde, sigh wachta för trätor, banskap och slagsmål, ty ther igenom hwarda
Guds Helge dagswerk tillbaka eller besmittade, och diefwulens werk i staden satte och
brukade, ther medh och Herrans Hwilodagh Dieflenom till tienst förwanlat warder. Then
ther medh beslagen bliffwer, skal detta straff finna (om träto medh banskap uthan
slagsmål sker på kyrkiowallen) tå böthe 1/2 Dr hwar pärson, för förargelsens skull;
fölier ther medh slagsmål till såår eller blodhduita böthe 1 Dr kyrkione eller slijte rijss.
Men sker thet på bygdenne böthe 1 mk fölier slagsmål ther på böthe 1/2 Dr så många the
kunna wara. Och thetta ähr alla öffwerheets rätt, Swerigis Lagh oförkränkt.

22. The som på Helgedagar dubla om penningar eller annat till att winna böthe 1 mk för
hwar gång, afståå the icke thermedh böthe 1 Dr eller slijte rijss

23. Then som om winteren icke will hielpa till att upwäga sine kyrkiowägar, tå stoort
snöwäder är, eller warit haffwer böthe 1/2 mk för sigh sielff, och 1/2 mk för hwar thera
som han sitter i wägh före, och samma wägh till kyrkio resa skola

24. The som till kyrkione ähre komne, och icke strax ingåå när tridie resan ringes, heller och
ther inkomma och ther sofwa eller hafwa samtal, eller uthan orsaak uthgåå för än
wällsignelsen sagt ähr, heller af sielfswåld hafua sine hattar eller hüfwor på hufwudet
medhan the ähro i Kyrkione, böthe 1 öre hwart her. Thet samma skal och then
wederfaras som neka sig på att komma sent till kyrkio.

25. The som löpa uthaff kyrkione, tå thet heliga och dyrwyrdige J. Christi lekamens och
blods Sacramente uthskifftas, och i then måtten hafwer Sacramentet i föracht, skal bötha
1/2 mk för första resan, andra 1 mk. Och gör han thet offtare sättes ifrån kyrkione och
slijte rijss, eller böthe 1 Dr.

26. Otijdigt ätande och Brennewijns drickande förän man går till kyrkio, skal afläggias, eller
böthe then som giffwer 1/2 mk för hwar person, och then som widhtagher 2 öre.

27. Kommer någhor drucken till kyrkio, eller för ööl skul ähr bortho ifrån Kyrkione,
böthe1/2 Dr. Sammaledes then som giffwer, ty Gudstiensten kräfwer nychterheet.

28. Om någhor upkastar sin öfwerflödigheet i Kyrkione, eller annor otucht gör i Kyrkione
eller på kyrkiogården, böthe 6 mk och slijte rijss för kyrkiodörene.

29. The som till Sacramentet gåå willa, skola wäll wara betänckte, och der före måghe the
låtha höra sin Chrifftermål, tå böndagh är i veckone förre uth, eller wara wäl tideligh i
Kyrkione till städs på then dagen the Sacramentet bruka welle, eller miste tiensten och
böthe 2 öre.

30. The som icke wilia lära sin catechismum som nu medh flijt förställes (gamalt folck
undantagandes) skola för första åhret bötha 1 mk, för thet andra 2 mkr och för thet
trijdie 3 mkr. Dröie the thermedh längre böthe 1 Dr hwart åhr, then icke haffwer
penningar sättie huden till.

31. The som ungha ähro och icke ännu haffwer warit till Sacramentet, skola ther till intet
låtne bliffwa, för än the alla Catechismi Stycker medh uttydningene lärt haffwer.

32. Efter stoort buller och oskick pläga komma af them som wilia gåå till skrifft,
besynnerliga på stoora Högtijder, hwilka sigh inträngia i stoorom hoopom på thet the sig
fördölia måghe, mädhan the sin Catechismum icke lärdt haffwa, eller någhon annan
saak på sigh haffwa: Derföre skal icke mehra än 12 pärsoner på en gång skrifftade
warda,om flera sigh tilbiuda, och aff Prästenom bortwiste, icke affwijka, tå böthe 2 öre
hwar thera: icke komma till Skrift förän bothen ähr uthgiffwen.

33. The Unga, skola ingalunda bortträngia the gambla, när the gåå till skrifft, uthan skola
serskild framkomma, ty medh them måtte serskild handlat warda, then ther emot gör,
böthe 2 öre och bliffwer bortwijst.

34. Then aff lätfärdigheet eller aflösningenes förachtelse, dristar sig oförhördt gåå till
Sacramentet böthe 1/2 Dr.

35. Hoo som aff ogudhacktigheet öffwer itt helt åhr håller sigh ifrån Sacramentet böthe 1 Dr
och sätties ifrån församlingene, såsom han sigh sielff ther ifrån eliest satt haffwer.

36. Leghofolck och unga personer skola icke gå till Skrifft och Sacramentet, uthan sine
föräldrars och husbönders wetskap och loff, hoo ther till dristar sigh bliffwer affwist och
böthe 4 öre.

37. Till att affskaffwa then lätfärdigheet och skrympterij som medh mången finnes uthi
skrifftermålen och Sacramenthens bruk, hwilka obetänckt aff en blott sedwana sigh ther
till begiffwa. Ty skola the som sigh för prästen skriffta wele, först tillförne twå
skrifftermåler gor thaffwa, then förra sinom nästa (om någhon aff them kan förtörnat
wara) then andra inför Gudh emoth wilken alla synder gorde warda, then och them
allena straffa och förlåtha kan. Ther före skola the som sigh för prästerne skriffta wele,
på böndagan näst föråth, handla medh Gudh och sin nästa om nådh och wenskap. Eller
om the för lagha förfall skull tå icke kunna till städs wara, på Söndagen tijdeligh, strax
först gången ringt är, låtha finna sigh i kyrkione, på thet the thes beqwämligare
lägenheet haffwa måge, till att förlijka sigh medh Gudh, och sädhan höra tröst aff Gudhs
ord genom prästerna, hoo thet eij gör böthe 2 öre.

38. Then som oförlijkt stiäls fram och ähr stadder i oppenbara arghs och owenskap medh sin
nästa, låtandes sin förtörnade nästa oförsonter, han skal bötha 3 mkr och slijta rijss i
skriffte laget.

39. Alla skole uthi skriffte resone, war uthi sitt skrifftelagh till städs wara tå Prästerna
skriffta, efter Prästerna tå bäst tijdh haffwa till att förhöra them. Hoo thetta uthan laga
förfall försummar, tå skal then som borta ähr bötha 1 mk och then som tillstäds och icke
går fram till skrifft böthe 1 1/2 mkr.

40. Dricker någon på then dagen han har warit till Sacramentet så öffwerflödeligen att han
upkastar, eller någhor annor tå bedriffwer böthe 1 Dr och slijte rijss för kyrkiodörene.

41. Then sedhwana som haffwer warit medh offrande på alla stoora högtijdher, effter hon
haffwer skäl medh sigh, skal hon ännu hållas widh macht, dock så att icke någre fåh,
som här till skedt ähr uthan hela menigheten, thet ähr, bonde, hustru, son, dåtter,och
legohion, ingen undantagen, thet göra skal. Och på thet ther medh thes skickeligare till
gåå måå, skal alt manfolc först framgå hwart, bänkelagh för sigh begynnandes i främste
bänkiarna. Sammaledes quinfolcket fölias åth i hwart bänkelagh för sigh på thet man
thes bätre förnimma måå, hwilka sigh draga undan offrandet, och the som intet ähre till
städes på första och andra hugtijdsdagarna att offra the skole ther til förplichtade wara,
på tridie och fierde dagarna, then här emot gör, böthe 2 öre.

42. Hwart fierde åhr skola kyrkiowärdarna wälias och skal theras embethe wara; först achta
på kyrkiones och prästegårdhens bygningar, att ther uthi intet brista må, beställa wijn
och oblater, sampt annat som till kyrkiotiensten nötorftigt wara kan. Thes lijkest sampt
medh Kyrkioherdanom hafwa omseende medh fattigha som liggia i soknestugone att
medh them måtte tillbörligen tillgå, så att the icke frysa eller swälta, och ther öfwer
klaga, sucka och ropa till Gudh. Item haffwa granna acht huru the ställa sig och tiena
Gudh, och the ostyrsamma uthskiutha, men the spaka förfordra. Ithem haffwa synnerlig
flijt medh kyrkiones korn, att ther medh måå tillbörligen handlat warda, så att kyrkione
icke sker i någon måtto förnär. The skola och haffwa kyrkiones oblater och wijn i
antwarningh och ther aff uthfåå hwad som kan göras behoff, och i rättan tijdh tillsäijia
när thet kan fattas. Thes likes förvara och uthfåå (hwadh som kan giöras behoff)
kyrkiones lius och alt annat som kyrkione tillkommer. Inkräfwia kyrkiones uthstånnande
gäld, tiggia i kyrkione åth the fattigha. Tilsee om kyrkian medh låås och bommar
förwarat ähr. Achta på klockornes kläp och swäng och annat, att icke någhon skadha
sker (för alt thetta, om the flitige ähre) skola the haffwa hwar thera 1/2 Dr, men ähre the
försummeligha, böthe hwar thera 1/2 mk.

43. Alla the som kunna kyrkione något skyldige wara skola lefwerära thet ifrån sig till
Påska, eller böthe 1/2 Dr.

44. Alla unga piltar som beqwemme kunna wara till att läsa i book, skola stigha fram i
kyrkian, och ther lära sigh läsa och siungha och hålla sigh tücheliga uthi alla
Gudheligheet, som the i dopet uthloffwat haffwer, the som icke wilia fram stiga uthan
hålla sigh tillbaka och göra skalckheet, skola föräldrarne slijta rijss uppå när the hem
komma eller iu ingaledes giffwa them midagsmåltijdh. Men (om) föräldrarna thetta
försummar, och icke hålla sin barn till christeligh tuchtan och Gudeligheet, uthan låtha
dem löpa aff sitt egit sinne, böthe 1mk för hwar pilten, hwart åhr sädan the ähre blefwen
6 åhr gammal.

45. Så skola och sättias till synesmän, som sådana unga piltar i kyrkione achtar, och håller
hwar och en fram till Bookena kastar up för them thet som siunges, och lärer them
siunga, och hafwer acht på them att the icke stimma, eller sofwa under predicorna, och
näpser them thå the bryta, och hafr ther före (om han flitigher ähr) till lön om åhret 1/2
Dr.

46. Finnes några som ähre treske och olydige, och giffwa honom snöpeligh ordh som them
föreståå skal, eller andsäyia honom, tå skola the samma mista huden i skriffte laget.

47. Hwar och en husfadher, skall hafwa acht på sitt folck, och på sin barn, och om the uthi
sitt lefwerne bryta någhot, tå skola the straffa them effter som saaken är till, eller böthe
för them.

48. Föräldrarna skola sigh granneligen wachta, att the uthi sine barns aghande eller
straffande icke bruka banskap, ty ther igenom warder barnen mehr förwerrade än
förbätrade, bidie Gudh för them, gåå them före medh godh exempel wore fast nyttigare.

49. The barn som ähre treske emot sina föräldrar och swärefolck, och giff them honisk ord,
eller i theras ålderdom icke tillbörligen skiöta them, skola slijta rijss för kyrkiodörene
och böthe 6 mkr men slåå the eller stötha them, bötha 2 Dr och slita rijss i hela
proosterijt.

50. The som ähre kompne till lagha ålder, och förlofwa sigh föräldromen owitterligh uthi
ächtenskap, eller emot föräldrarnas wilie böthe 1 Dr och förloffningen gälle intet medh
mindreföräldrarna henne sedhan gilla och samtyckia wilia.

51. Samma Lagh wari och sagt föräldromen, som uthan skälig orsaak wilia antingen truga
sin barn till att hålla ächtenskap medh them the ingalunda wilia, eller neka them, för
sine hemman och arbete skul, them the med hährom begära och effter annors godha rådh
och samtyckie synas lyckeligit wara.

52. The som uthi långligh träto liggia och icke wilia låta förlijka sigh, och ingen förlijkningh
hålla, tåå han gort warder, böthe 1 Dr och sättias ifrån församlingene, till dess bätringh
och böter uthloffade ähro.

53. The som alltijdh kiffwa och träta och banskap bruka på sina grannar, och andra som the
haffwa omgänge medh, skola förmanas till bätringh. Men afstå the icke, böte 1 mk för
hwar gång the ther medh beslagne warda.

54. The quinnor som sig htwem mannom förloffwa, tå gånge then senare tillbaka, om eliest
then förra lagligen sked ähr, och kyrkian tager thet uthi then senare utgiffwit är, och
quinnan slijte rijss.

55. Thet samme wari sagt om the män som witterligha sina gåfwor uthi ens annars
niderläggia, thet är, de skole mista gåffworna och annat tokkit ther till bötha kyrkione,
och slijta rijss eller lössa sigh ther ifrån medh een Dalr.

56. Effter thet än offta mykit buller kommer af olagligh trolofningar, ther föreskola her
effter inga trolofningar ske, medh mindre thet först prästen kunnigt är, hoo ther emot gör
böte 1 mk och komme icke samman för än bothen uthgiffwin ähr.

57. The som lagliga troloffwade ähre, haffwa icke loff samman wistas, och sängelagh hålla,
för än kyrkiones wixel åkommen ähr, Hoo thet göre uthan kyrkiones minne, böthe 1 Dr.
Men ähr ther till någon orsaak, att han loff får, tå giffue 1/2 Dr.

58. The som loff haffwa sängelagh hålla, och sähdan dröije länge medh wixlen, böthe 1/2
Dr hwart åhr. Men dröije the öffwer 3 åhr böte 1 Dr, och komme icke in i kyrkian förre
än bothen uthgången ähr.

59. Om några medh skylskap förbundne, såsom oskylle, samankomma, och thet sädhan
sport warder, at the skylle ähro, så skola the slijta rijss för kyrkiodörene, om thet haffwer
them witteligit warit, för thet the sanningena i tijdh icke bekändt haffwa, och ther till
bötha 6 mkr för skylskapen, haffwär thet warit them owitterlighit, tå böthe allenast för
skylskapen, och undslippe rijset.

60. Sammalunda om någhor warder kallat till at wittna om skyllskap, och han vättandes
falskeligen räknar lederna eller eliest weet och icke bekänner sanningarne, androm till
wilies, stånde lijka straff medh them som han medh sina lögn hielpa wille.

61. The som i bolerij falla, skal then som mans pärson ähr, bötha kyrkione 1 Dr och
qwinnone 1/2 Dr om de första gången sig försedt hafa, och ähr hon aff mannenom ther
till lockat. Men hafwer hon till förne bolat, eller selff rätat mannen ther till. Tå miste
hudhen och böthe 1/2 Dr. Huden för bolerijt, och penningarne för skamlösheeten.

62. Horkarlaroch horor skola slijta rijss för kyrkiodörene, och bötha en dalr eller böthe 2 Dr
och undslippe rijset.

63. The qwinnor som sigh till ächtenskapet begiffwa willia, och komma till kyrkiones
wixlo, skola sigh förhålla som häreffter fölier: Haffwa the till förne warit lösa konor tå
haffwa på huffudhom wixlo dagen en qwinne mösse. Haffwa the wari änkior, och sigh
ährliga stält, tå hafwi kopröniker eller dook: Men ähr hooss them något lösachtigt
befunnet, så hafwi the effter prydhningena som andra lösa konor: The qwinnes personer
som för jungfruer ähre håldne, och låtha sigh aff sine trolofwade män förkränkia,och
thet för wixlen kunnogt ähr, the miste alla krantsprydningerna hwilke mödommen allena
widhkommer, och haffwa i then stadhen ährliga änkiors hufudbonat kappröniko eller
dook, efter thet aff hennes man skedt ähr, och böthe 1/2 Dr, effter the sin krants i
förtijdh försedh haffwa. Men the som jungfrudomen in till wixlona behålla, så att thet
icke annars witterligit ähr haffui 2 eller 3 krantzar, dock om the sähdan för altaret eller
framdeles, annorledes sport warder tå böthe 1/2 Dr, att the på sigh lugit haffwer.

64. Widh Döpelsen skal ingen warda tillåten stå faddere, som uppenbar ogudachtigh ähr,
såsom horkarl, tiuff, bolare, Guds ords förachtare, drucken (så länge the ingen bätring
gort haffwer) icke heller the som ähro aff falsk religion, ty thet ähr döpelsen en wanähra.
Om barnsens föräldrar någhon sådan witterlighen kallar, böthe 2 mkr. Sammaledes then
som weet sigh sådhan wara om han sigh ther till begifwer, böthe 2 mkr. Och om prästen
en sådana witterligen tillåther böthe 1 Dr.

65. The ächta qwinnor som ähro tredske emot sine män och aff them icke wilia regere sigh,
skola förmanas till bätringh, Men om the ingen bätringh göra, skola the slijta rijss i sitt
skriffte lagh i socknene, eller (om thet icke hielper) för kyrkiodörene.

66. Thet samma straff skola och the ächta männ undergåå, som sitt regemente öfwer sina
hustrud uthan beskeed och förnufft, medh idkosam banskap och tyranij föra, eller löse
sigh ther ifrån med 6 mkr.

67. Om någor ächta gifft, för osämio skull aff otoligheet rymmer ifrån sin make och
öffwergiffwer honom, han skal antingen begiffwa sig till honom igen, eller ståå thet
straff som till förne om horkarlar eller horkonor förmält ähr. Ty medh sådana giffwer
han sinom ächta maka och sigh sielffwom tillfälle till att göra hoor.

68. Om någhon öfwermagi och omyndiger warder beslagen medh tiüffwerij så miste hudena
hemma, ther grannarna skola wara witne till, och om husbonden eller föräldrarne thet
icke göra wille, så böthe 1/2 Dr.

69. The som medh lockande eller tübbande framägger någhon till att stäla, han stånde lijka
straff medh honom. Men then som allenast gömer tiuffnaden,och ther medh intet hafwer
beställa, och icke är husbonden eller målsman, han stånde halff straff.

70. Om föräldrarne eller husbonden gömer någon tiuffnad åt sin barn eller tienstefolck,
hwilka them bör på ämbethens wägnar straffa, the skola ståå dubelt straff. Böthe 1 Dr
för thet the gömbde keuffnaden, och slijte rijss för thet the på ämbethsens wägnar icke
hafwa sådant straffa.

71. Om någor köpslagar medh annors mans barn och legofolck, föräldromen och
husbondomen owitterligit, bäre igän thet han kiöpt haffwer, och miste thet han uthgaff,
böthe kyrkione 1 Dr eller slijte rijss.

72. Om någhor weet någon saak medh androm som böör uppenbaras och straffas,och döl
thet, han skal böta 1/4 parten emot honom, för thet han han haffwer medh sitt döliande
styrt honom uthi hans syndh.

73. The som falskeliga handla medh tionden, antingen förbyta eller förkorta henne skole
slijta rijss för kyrkiodörena, och böthe 6 mkr och opfylle thet som försnillat ähr.

74. The som af wanrychte låtha tieoden förderfwas, skola opfylla skadan,och böthe 2 mkr
och the som henne hwart åhr icke i rättan tijdh framföre böthe 1 mk.

75. The som falskt och ogilt mynt offra, böthe 1 mk.

76. Effter många nu klaga sigh öffwer thet tiuffwerij som skeer på roffwor, föregiffwandes
sigh nödgas för den skull öfuergifua sådana whåån, derföre skole sådana rofur tiufwar
(ther the uppenbarade bliffwa) mista sin hudh i skriffte laget, eller böthe 3 mkr. Och på
thet att sådana tiufuerij måå thes bätre förtagit bliffwa, tå skal hwar och en bonde haffwa
sin egen rofsädh,på thet att när the haffwa sielffua sådant hemma, måghe thes mindre
orsaak haffwa att stiäla sådant aff androm; och therföre skal then bonde som icke hafr
åhrligen sin ägen roffsädh hemma, böthe 1/2 mk.

77. Det Skepsfolck som sökia till andra orter, att förbyta sigh spanmål, och annor nötorfft
till Höst eller Whår medh sin helso och behåll hem komma skole wara förplichtat Gudj
till ähro, och Församlingen till Tacksamheet, för thet hon haffwer bidit för them uthi
theras frånwarå, att giffwa Kyrkio och the fattigha någhot hwar gången aff hwart
Skepslagh hwilket strax aff predikostolen skal kundgort warda, them till tacksäijelse
som thet göra, hoo thet försummar böthe 1/2 Dr, på hwilka kyrkiowerdarna påfordra
skole.

78. Om någhor beliuger sin nästa och lägger honom thet till som hans heder och ähra angår,
och han icke bewijsat, tå böthe 1 Dr och slijte rijss, om then belogne icke bedher för
honom.

79. Thet samma straff skole the undergåå, som giffwer sinom nästa obeqwämligh nampn, så
som och the som medh försmädelige wijsor sådant uträtta.

80. Om någhor tubbar ifrån sinom nästa hans legohion och giffwer (husbondenom
owitterlig) fästepenning för Hubertis messo dagh, hör kyrkione fästepenning, och then
miste Legohionet som legde, och the sigh leija lät böte 1/2 mk.

81. Om någhor bliffwer siuk i någrom by, och haffwer prästen behoff, och lägenheet till att
kalla honom, och utaff ogudhachtigheet och föracht icke will. Och dör så ther uthi, tå
skal för hans lijk när the till kyrkione komma hwarken ringt eller läsit warda.

82. Om någhor siuker begärer och låther kalla prästen, och the honom kalla skole antingen
för egne ärender skull försummat eller skiuta in på helgen, tå prästen skal wara widh
kyrkion, eller uthi förefallet ställe (undantagandes ther någor medh hastigh siukdom
betagen warder) och then siuke dör så prästlös. Tå skal han som thet försummatt haffwer
bötha 1 Dr eller slijta rijss. Försummar och prästen sigh, ther honom i rättan tijdh tillsagt
warder, ståndi samma Lagh.

Verkligen "hårda bud"
1 mark (mk)= 8 öre = 24 örtugar =192 penningar och
1 öre = 4 örtugar = 24 penningar (före 1776 års reform
1 daler (Dr) = 4 mark = 32 öre (1604)

Senast uppdaterad 2005-09-04 02:13