Som nyblivna pensionärer får nu Marit och
Fredrik mer tid för släktforsk- ningen. Fredrik berättar att samma släkt ägt deras
hemman i 325 år med Daniel Kolam som förste man vid nuvarande Bexar. Gården har
hunnit ägas av sexton led, men inte alltid genom raka generationskliv.
Männen dog ofta före och fruarna gifte om sig, berättar Fredrik.
Nu har även Fredrik och Marit varit med om ett generationsskifte, då sönerna
Mikael och Kenneth i år tog över gården. Sönerna bor strax intill föräldrarna i
sina nybyggda hus och barnbarnen har inte långt till farmor. Även dottern Linda
bor i knutarna då hon bor med familj i Snåre.
Det viktigaste för mig är barnbarnen och deras kramar, säger Marit om
barnbarnen Heidi, Johanna, Jonatan, Amanda, Emma, Erik och Elias.
Jordbruket är inte längre någon vanlig syssla på landet. Fredrik berättar att
det år 1951 fanns 25 bönder i Kolam. Nu finns det bara en gård till utöver
Bexars där det bedrivs jordbruk, nämligen hos Flöjts. Även där har ett
generationsskifte nyligen skett.
Effektiv släktforskning
Marit och Fredrik började sin
släktforskningskarriär genom en kurs i medborgarinstitutet. Marits avsikt var
först att skicka pojkarna på kurs, men kvinnorna på kursen ville prompt ha även
henne med. Det slutade med att det till sist bara var Marit från familjen som
deltog. Nu arbetar Marit mycket med hjälp av internet. Byn fick dock adsl först
för några månader sedan.
Jag arbetar främst utifrån kyrkböcker, släktböcker och mikrokort, säger
Marit.
Då Marit får se annonser över födda, vigda och döda i tidningen är hon inte
sen att knappa in fakta i sin dator. Vid frågan om man inte ibland hamnar i
något dödläge i släktforskningen svarar Marit:
Nej, nej, genast om jag ser en bild i galleriet i ÖB på någon gubbe jag
inte känner till börjar jag nysta i det.
Paret Bexars fotografisamling är dessutom häpnansvärt stor. I albumen finns
bilder av såväl släktingar som andra bysbor från svunna tider. Marit har även
utformat medlemskorten till Kolam byaförening, där hon använt sig av gamla,
charmiga foto- grafier.
Gripande livsöden
Enligt Marit är det hur lätt som helst att forska
bakåt i tiden.
Allt finns ju i gamla kyrkböcker, säger hon.
I nutid är dokumentationen inte lika lättåtkomlig och klar. Fredrik hjälper
till genom att han är klar i hövo, det vill säga vet mycket om byn och byborna
då han är född i Kolam. Marit för i sin tur in fakta och arkiverar.
Det intressanta med släktforskningen är enligt paret då man stöter på
gripande livsöden.
I kyrkböcker kan man läsa om kvinnor som fött upp till 20 barn, varav bara
ett fåtal levt till vuxen ålder, säger Fredrik.
Paret berättar även om en släkting som på 1800-talets senare hälft åkte som
missionär till Namibia, men som kort efter att hon kommit fram dog i
malaria.
Man undrar även hur folk klarade sig förr i tiden, isolerade på ett torp i
skogen, säger Fredrik.
Nu har gården gått över i en yngre generations ägo, då sönerna tagit över.
Frågan är nu om även barnbarnen kommer att vara intresserade av att fortsätta
förvalta en lång släkts arv.
Barnbarnen är i alla fall väldigt intresserade av traktorer och tycker om
att hjälpa morfar/farfar i arbetet, också flickorna har visat intresse för
jordbruket, säger Marit.
Trots att paret till pappers är pensionerade hjälper Fredrik till i
jordbruket med såning och skördande. Marit har fortfarande hand om
kontorsarbetet. Barnbarnet Amanda Bexar, 4 år, kommer på besök till farmor och
farfar under intervjuns gång. Hennes fordonsintresse märks genom att hon direkt
känner igen märket på ÖB:s bil som står parkerad på gården. Då jag åker iväg ser
jag Amanda, ännu en generation Bexare, klättra upp i traktorn tillsammans med
farfar Fredrik.
Sara Nikula / Österbottningen
