Hugo Lagström

Skrivet av Genos

2005-08-20 08:45

Hugo Lagström

Den 21 juni 1967 avled en av denna tidskrifts trognaste medarbetare, lektor Hugo Lagström efter en lång sjukdom.

Hugo Bernhard Lagström var född i Jakobstad 11.9.1894. Han dimitterades år 1914 till universitetet från Privata svenska samskolan i Gamlakarleby och idkade därefter naturvetenskapliga studier vid universitetet i Helsingfors. Han blev. fil. kandidat (med botanik som huvudämne) 1927 och fil. magister 1930. Redan dessförinnan hade han hörjat sin lärargärning vid den skola han sedan troget tjänade under fyra årtionden; Lagström var 1921-60 lärare (senare lektor) i naturalhistoria, geografi och kemi vid Björneborgs svenska samskola. Han var en human och bland eleverna populär pedagog med levande intresse för sina vetenskaper. Med tiden blev han troligtvis den förnämnsta kännaren av Björneborgstraktens natur och geografi, men även av de släkter som verkat och verkar i dessa nejder.

Hugo Lagströms genealogiska intressen vaknade tidigt och riktades i första hand mot släkter i hans österbottniska hembygd. År 1926 publicerade han i Genealogiska Samfundets Årsskrift X en samling genealogier under titeln »Några Nykarleby borgarsläkter före stora ofreden». I lokalpressen (bl.a. i Vasabladet och Österbottniska Posten) publicerade han större och mindre utredningar, i Genos 1933 en undersökning om släktnamn i Karleby på 1500-talet och i Bothnia 1933 bebyggelsehistoriska iakttagelser rörande Nedervetil. Senare behandlade han främst släkter från eller i Björneborg; i denna tidskrifts årgångar finns bl.a. utredningar över släkter sådana som Achander (1947 och 1955), Backmansson (1959), Hypping (1956), Koukoi (1955), Lexell (1961), Löfving (1948), Moliis (1959), Prytz (1956), Rotkus-Rotkerus (1960), Steen (1951), Sticku (1953), Sundvall (1957) och Östring (1958).

För Hugo Lagström var genealogin inte blott tabeller och filiationer, biografier och data. Som naturvetenskapsman hade han även öga för släktforskningens kulturhistoriska och sociogeografiska aspekter. Härom vittna hans artiklar En märklig sed vid givande av dopnamn (GSÅ XII, 1928), Om anor i högre led (Genos 1939), Åldersskillnaden mellan släktleden (Genos 1939) samt Om sk. isolat (Genos 1949).

Hugo Lagström kallades 1957 till forskarledamot av Genealogiska Samfundet i Finland.

Genos 38(1967), s. 85

Senast uppdaterad 2005-09-20 11:17