Broända Andelsmejeri i Kronoby  grundat 1891. 

Mejerier i Karlebynejden före sekelskiftet

Sedan boskapsskötseln fått vind i seglen på 1870-talet begynte privata affärs­män intressera sig för mejerihantering och startade uppköpsmejerier samt upp­rätthöll skumstationer i byarna. Dessa första mejerier ägde ej bestånd någon läng­re tid, dels på grund av konkurrens dem emellan och dels på grund av den allmän­na misstro, som var rådande bland jordbrukarna. Intresset för mejerihanteringen var emellertid väckt bland allmogen och ett flertal bymejerier, ägda av bönderna gemensamt, uppstod under 1890-talet. Dessa utrustades med separatorer och be­traktades på grund därav som stormejerier av befolkningen. De arbetade i stort sett på andelsgrund, och det var på grund av deras verksamhet som tanken på ett gemensamt centralmejeri småningom växte fram.

Det första mejeriet i Karleby — och ett av de första i svenska Österbotten — starta­des redan i medlet på 1860-talet av bonden Matts Söderbacka på Lukus gård i Korplax. Mejeriet hade fackmejerist och tillverkade smör och ost.

Lukusmejeriet nedlade verksamheten år 1879, då handelsman E. Högselius an­lade ett ångmejeri i Kaustar by. Mejeriet var mycket modernt för sin tid, ty det var utrustat med en separator, som föregående år hade uppfunnits av svensken Gus­tav de Laval. Enligt tillgängliga uppgifter var det den första de Laval-separatorn som levererades till Finland. Separatorn skummade 50 kannor mjölk per timme och drogs med handkraft av två män. Högselius var rikssvensk, vilket måhända är förklaringen till hans snabba beslut att inrätta ett separatormejeri. Misstron mot dylika moderniteter var emellertid stark bland bönderna och mejeriet hade ingen större framgång. Driften nedlades efter ett par år. Det dröjde nu 5 år innan nya separatormejerier anlades i Vasa län.

Kaustarmejeriet efterföljdes omkring år 1885 av ett uppköpsmejeri, ägt av K.G. Källström och Matts Sumell jämte några andra. Det anlades på Kyrkbacken och filialmejerier placerades i Såka och Vittsar. I sistnämnda by råkade mejeriet ut för konkurrens, då en privat affärsman anlade ett mejeri därstädes.

Trots den allmänna misstron mot alla moderniteter blev separatorn revolutione­rande och satte fart på mejerihanteringen. Separatormejerier uppstod i stort antal och vid tiden omkring sekelskiftet, då denna företagsform stod på toppen, var enbart i Karleby 15 bymejerier i verksamhet. Mejerierna sålde sitt smör genom di­rekt uppgörelse med smöragenter och exportörer. Bland uppköparna på den ti­den kan nämnas J. A. Eklund och A. F. Venelius, vilka exporterade smöret till Ryssland och England.

Bymejeriernas smörkvalitet var svag, beroende på bristfällig utrustning och ringa yrkeskunskap samt på att mjölken inte pastöriserades. Detta inverkade negativt på allmänhetens förtroende för separatormejerierna och i enstaka fall återgick man till typen »kallmejerier» och lyckades därigenom förbättra smörkva­liteten. Sålunda försökte häradsdomaren C. J. Slotte i Nedervetil på 1890-talet stimulera böndernas intresse för mejerihanteringen genom att vid sitt ångmejeri återinföra den »Hollsteinska gräddsättningsmetoden». Han lyckades därigenom förbättra smörkvaliteten och höja mjölkpriset i någon mån. Speciellt förbättrades skummjölken, vilken vid användandet av separatorsystemet»... varit särskilt då­lig och knappt ens dugt till föda åt kalvarna».

Kallmejeriet i Knivsund i Öja. 

Separatormejeriet på 1880-talet

Enligt uppgifterna i en skrift, utgiven till »Nionde allmänna Finska Lant­bruksmötet i Viborg» år 1887, fanns vid denna tidpunkt följande nio separator­mejerier i Karlebynejden:

Vitsarby mejeri å Masars hemman i Vitsar by av Gamlakarleby socken. Ångmejeri med turbinseparator.

Långö mejeri å Tjäru hemman i Långö by av Gamlakarleby sockens skärgård. Burmeisters mindre centrifug och Varkaus-ångmaskin.

Tast mejeri å Tast hemman i Överby av Nedervetil, med de Lavals större separator och vattenkraft. Två handseparatorer för avlägsna byar.

Murick mejeri å Murick hemman i Nedervetil by och församling. Vatten­kraft och de Lavals separator.

Rudnäs mejeri å Rudnäs hemman i Hopsala by och Kronoby socken. Burmeisters stora centrifug jämte kontrollcentrifug och 3 hästkrafters ångmaskin.

Bolagsmejeriet i Kronoby å Spik hemman i Övrebråtöby. Vatten­kraft och Burmeisters stora centrifug.

Kivijärvi mejeri å Kivijärvi hemman i Söderby av Kronoby socken. Ångturbin och Burmeisters mindre centrifug.

Terijärvi mejeribolags mejeri å Fors hemman i Kyrkoby av Teerijärvi socken. Vattenkraft och Burmeisters stora centrifug.

Vidjeskog mejeri å Vidjeskog hemman i Kortjärvi by och Teerijärvi soc­ken. Vattenkraft.

F.O.Lingonblad

Ur ”Karleby Andelsmejeri 1905-1980”