En dubbelgångare.

(Ur Svenska Tritonen.)

En egendomlig, i sitt slag ensamstående strid mellan arfvingarne till en dansk man, Carl Jensen, född på Saltholm i Danmark, och arfvingarne till en Johan Fredriksson Bonde, från Pedersöre socken i Österbotten, Finland, har uppstått, i det arfvingarne till Bonde påstå, att en i Finland 1885 mördad amerikansk medborgare, John Ryer, var de­ras släktinge Johan Bonde, under det arfvin­garne till en Carl Jensen i Danmark påstå, att den mördade John Ryer var deras frände Jensen. Händelsen var följande:

En från Amerika återkommen arbetare från Esse socken i Österbotten, Anders Gu­staf Flink, medförde till sitt hem, då han på aftonen den 13 januari 1885 återkom från sin långa färd, en främmande man, som föregafs vara amerikanske medborgaren John Ryer, men som tillika upplystes vara född i Pedersöre — grannsocken till Esse — och för flera år tillbaka hafva utvandrat till Amerika, och skulle hans egentliga namn vara Johan Fredriksson Bonde, från Forsby i Pedersöre. Ryer Bonde fick dock aldrig sammanträffa med sina släktingar (han hade bröder och en syster i lifvet), emedan han blef morgonen efter ankomsten till Esse, den 14 jan. 1885, på en enslig skogsstig mördad af reskamraten Flink, då de voro på van­dring till Gamlakarleby stad, i afsikt att vexla sina medhafda pengar till finskt mynt.

Flink dömdes af domstolarne i Finland, för det han, efter förut fattadt uppsåt, afdagatagit amerikanske medborgaren J. Ryer, att un­dergå 28 dygns vatten- och brödstraff samt att derefter för sin återstående lifstid försän­das till Sibirien, för att till förrättande af allmänt arbete i grufvorna derstädes använ­das; hvarförutom domstolarne dömde, att hans qvarlåtenskap finge omhändertagas af John Ryers eller Johan Fredriksson Bondes arfvingar, hvilka voro tvänne bröder A. Fredriksson och Henrik Sandlund samt en syster, K. H. Forsman. Mördaren blef, ome­delbart efter det slutdom föll den 24 no­vember 1885, försänd till de sibiriska gruf­vorna.

Så långt var allt på det klara; men med anledning af att mördaren inför domstolen uppgifvit, att den mördade Ryer vistats nå­gon tid i Danmark under namnet C. Jensen, inleddes skriftväxling också i detta land ge­nom vederbörande myndigheter, och nu anstäldes förhör och undersökning inför Köpen­hamns kriminal- och polisrätt ,,til Fastsaettelse af Identiteten mellem Carl Fredrik Jensen af Saltholm og en i februar (rätteligen januari) 1885 i Finland myrdet person".

Af denna undersökning — en akt på 11 ark — framgår bland annat, att i början af år 1884 hade ankommit till Köpenhamn en person, som uppgifvit sig vara Carl Jensen och berättat, att han många år uppehållit sig i Amerika, men att han nu återkommit till Danmark, för att skaffa sig hustru; att han sagt sig vara född på Saltholm och ännu hafva derstädes bosatta syskon, som han äfven några gånger besökt.

De danska släktingarne till Jensen synas alla varit öfvertygade om, att mannen i fråga var den verklige Carl Jensen; särskildt var detta händelsen med en Jensens morbror, fabrikanten Johan Wilhelm Krause. Denne, en 82-årig gubbe, påstod med bestämdhet, då fotografi af den mördade honom förevisa­des, att han deri igenkände sin systerson C. Jensen, född på Saltholm. I öfrigt lemnade hr Krause inför polisrätten i hufvudsak föl­jande upplysningar: att systersonen, före sin sista hemmavaro 1884, en gång förut, för omkring 8 år tillbaka, varit på ett besök i hemlandet, och då han återreste till Amerika medtog han en broder. Derefter afhördes in­tet från den bortreste på flera år, intill dess hans på Saltholmen ännu boende bröder ha­de från honom erhållit en vexel på 2,500 kronor, hvilken summa hr Krause lyft och insatt i sparbank. I början af år 1884 vän­de Carl, eller Carl Fredrik Jensen tillbaka och kom då till Krause, som aflemnade till honom depositionsbeviset, och pengarne uttogos, men insattes derpå 2,000 kronor af  beloppet i Bikupans Sparkassa, och återlemnade Jensen derefter sparbanksboken till Krause, anmodande honom att behålla den i sitt förvar. Jensen — om han var den verk­lige eller föregifne — stannade i Köpenhamn till första dagarne af år 1885, och under tiden uttog han flera gånger penningar på boken, men återlemnade den för hvarje gång åt Krause. Då Carl Fredrik sista gången lyftat pengar på sparbanksboken och återgaf den åt K., sade han sig ämna resa till Stock­holm och anmodade K., i fall resan till Ame­rika företoges direkte från Sverige, om att uttaga återstående beloppet och sända det, efter det närmare besked gifvits af Jensen, till den sistnämde. Sparkasseboken, som in­för polisrätten företeddes af Krause, visade att 2,000 kronor insats den 19 april 1884 och särskilda belopp uttagits, så att innestående beloppet utgör 1,344 kr. 40 öre.

Värden i huset n:o 18 Testergade, der per­sonen, som föregaf sig heta Jensen, bott, in­tygade, att fotografin i fråga var bilden af den man, hvilken sommaren 1884 logerat hos vittnet i 3 à 4 månader. Mannen, som kal­lade sig Carl Jensen, hade uppgifvit sig vara sedan många år bosatt i San Francisco och hade nu kommit hem, för att söka sig en hustru. Han talade mycket god danska, dock med någon utländsk brytning.

Rörande bekantskapen med finnen A. G. Flink berättar ett af vittnena, värden i ett af de värdshus, der den föregifne Jensen bodde, att han — Jensen — under hösten sammanträffat i Köpenhamn med en finsk sjö­man, och hade de båda ofta varit tillsam­mans, och den finske sjömannen hade upp­manat Jensen att åtfölja sig till Finland, för att fria till sjömannens syster. Jensen reste med finnen — som vittnena igenkände uti mördaren Flinks porträtt, som förevisades dem — och Jensen åtog sig t.o.m. att be­kosta Flinks resa, då denne saknade mynt. Frågan är nu: Är det dansken Carl Fre­drik Jensen eller finske (österbottniske) man­nen Johan Fredriksson Bonde, som den 14 januari 1885 mördades i skogen mellan Esse och Kronoby?

För den saken, att den mör­dade till födseln var österbottning, talar bland annat, att af ransakningen framgick, att å den mördades arm funnits ett s.k. fö­delsemärke, som Johan Bonde haft, äfvenså, att han vid ankomsten till Esse hade talat den folkdialekt som talas i Pedersöre socken, hvilket en dansk man väl icke kunnat. Var det Bonde, som mördades, blifver andra frå­gan: om Bonde i Danmark uppträdt under falskt namn, Jensen, eller om man i Dan­mark misstagit sig på person? Den förra åsikten, eller att den sedermera mördade i Köpenhamn uppträdt under namnet Jensen, synes stå utom allt tvifvel. Af de till flera tiotal uppgående personer som vittnat inför polisrätten i Köpenhamn, hafva alla, deribland fotografen, uti porträttet igenkänt den före­gifne Jensen; och redan den omständigheten, att man bland den mördades saker fann ett porträtt af honom, taget hos ,,Charles Wind, i Gothersgade 83, Köpenhamn", bekräftar att han varit i sistnämda stad. Detta antagande vinner ytterligare stöd af mördaren Flinks uppgift inför rätta, att han, Flink, på hem­färd från Amerika besökt Köpenhamn och derstädes sammanträffat med John Ryer, som jemväl kallar sig G. Jensen.".

Det synes således höjdt öfver alla tvifvel, att Johan Bonde, alias John Ryer, i Köpen­hamn utgifvit sig för Carl Jensen och äfven af den sistnämdes släktingar ansetts vara rätte personen, hvilket man kan sluta deraf, att man utan tvekan tillät honom lyfta medel, som insatts för Jensens räkning i bankin­rättning.

En annan sak tillkommer, som gör frågan ännu mera invecklad. Jensens morbroder, den 82-årige Krause, har inför polisrätten beedigat det bref, som Jensen afskickat från Amerika, då penningeremissen afgick; äfven­så har Krause beedigat det papper, som den föregifne Jensen vid, sin afresa från Köpen­hamn till Finland lemnat till Krause. På detta papper hade han skrifvit det namn, på hvilket sparkasseboken var stäld, neml. »Landman O. Jensen", och finnas i polisräftens protokoll härefter antecknade följande ord: ,,Retten attesterede, at Haandskriften i Brevet S og paa Sedlen U er en og den­samme".

Denna omständighet, äfvensom den omstän­digheten, att Ryer-Bonde kunde med sådan säkerhet uppträda i Jensens namn, att han icke inför dennes släktingar förrådde okun­nighet om Jensens lefnadsöden, synes gifva stöd för den tanken, att Ryer-Bonde under sin Amerikavistelse varit tillsammans med Jensen och möjligen skrifvit brefvet för ho­nom eller kände och efterapade hans stil.

Detta allt är dock endast gissningar, så länge man sväfvar i okunnighet om den verk­lige Jensens öde. För att möjligen få ljus i saken har man nu vändt sig till de ameri­kanska tidningarne.

Så skrevs i tidningen Finland nr 183 / 08.08.1888

MERA OM MORDET I JAKOBSTADSBREF

(Redigerat av Elof Granholm)