DET EKONOMISKA LIVET I TERJÄRV

Man kan genast konstatera, att det ekonomiska livet i vår kommun är ensidigt och relativt outvecklat. Terjärv är en utpräglad småbrukarsocken med små odlingslägenheter och karga jordar. Det är främst skogen och ladugården, som utgör småbrukarens inkomstkälla. Därjämte söker sig bygdens ungdomar utkomst i tillfälliga arbeten i hemsocknen eller på andra orter. Emigrationen har i alla tider varit livlig. De senaste åren har Sverige blivit målet för våra utvandrare. Tillsvidare kan man konstatera, att många icke har flyttat bort i avsikt att stanna i utlandet. En del har redan nu återvänt hem. Man kan säga, att emigrationsfrågan hör samman med socknens ekonomiska liv och utveckling. Terjärvbon stannar helst hemma om han ser sig någon utväg att ekonomiskt komma till rätta. De ansvariga i kommunen och alla som ömmar för bygdens framtid måste energiskt och målmedvetet gå in för att stärka bygdens ekonomiska liv och gynna företagsamheten. Här har Terjärv Sparbank en stor uppgift att fylla. Som långivare har ortens sparbank under de gångna 70-åren utgjort en instans till vilken bygdens företagare och lånbehövande kunnat förtroendefullt vända sig. I gengäld har folket visat en beundransvärd trohet mot sin sparbank.

Industrier

 Om vi kastar en blick på de olika ekonomiska företagen i vår kommun lägger vi genast märke till några, som utvecklats till ansenliga sådana.

 Den viktigaste förädlingsindustrin i socknen är Terjärv Andelsmejeri, som även är en av sparbankens största kunder. Mejeriet grundades år 1905. Ny mejeribyggnad uppfördes år 1940. De anställdas antal är ca 10. Fjolårets invägning var  4.200.000 kg mjölk och i mejerilikvider utbetalades ca 150.000.000 åt leverantörerna—jordbrukarna. Tack vare att mejeriet nybyggdes så sent som 1940 har mejeriet en tidsenlig utrustning av modärna maskiner och tekniska hjälpmedel.

 Terjärv Spinner,  Terjärv Textil, som företaget måhända borde heta på grund av att det utvecklats till en betydelsefull trikå- och textilfabrik, är utrustat med de allra modärnaste maskiner och har en ständigt ökad produktion. När företaget startade år 1948 var tre personer engagerade, nu är antalet c:a 60, vartill kommer att ett 15-tal arbetare ytterligare kunde anställas om disponibel arbetskraft skulle erhållas. År 1952 blev företaget aktiebolag. Bolagets ledning präglas av framåtanda. Efter det senaste tillbygget har företaget stora möjligheter att expandera.

 Sandkulla Kvarn & Elektricitetsverk jämte Ab Björkfors El.verk är två för ortsförhållandena imponerande företag. Starten för Sandkulla Kvarn & El. verk skedde år 1914 under den i vår sparbankshistoria dominerande bankmannen, ekonomierådet  J. E. Hästbackas ledning. Från en ringa början har rörelsen, som år 1919 ombildades till aktiebolag med bröderna Ahlbäck m. fl., som ägare, utvecklats till ett mycket betydande företag, som levererar helt eller delvis el. kraft till elva kommuner. El. kraften produceras vid bolagens tre vattenkraftverk och vid behov även av ett ångkraftverk. Bolaget är självfallet med sina ledningar anslutet till de riksomfattande stora ledningsnäten. Även såg- och kvarnrörelse bedrives. Sandkulla Kvarn & El. verk har ett trettiotal anställda medan Ab Björkfors för närvarande sysselsätter 28 arbetare.

 I kommunens centrum har en ny blomstrande industri sett dagen, nämligen en plastfabrik som kallar sig Ab RANI-PLAST. Företaget fick sin byggnad färdig år 1955. Fabriken tillbyggdes senaste år och därjämte har bolaget ett eget försäljningskontor, Rani-Tuote, i huvudstaden. Företaget sysselsätter f. n. ett 40-tal personer. Fabriken tillverkar för det mesta plastfilm och plastpåsar. En nyanskaffad påsautomatmaskin har en produktionskapacitet om 120.000 påsar i dygnet. Företagets ledning ser med tillförsikt mot framtiden.

I en kommun, som har vidsträckta skogsmarker är det naturligt att det skall finnas sågar och snickerier. Så har även Terjärv sina. Vi skall till först omnämna Djupsjöbacka Såg- & Snickeri. År 1915 inköpte bröderna M. L. och Alex Forsén såginrättningen, som därförinnan ägts av ett bolag med 16 delägare. År 1939 inrättades i samband med sågen ett snickeri av nuvarande ägaren Felix Forsén. Antalet anställda varierar mellan 15 och 20 personer. En del av det sågade virket har exporterats, men största delen går till hemmamarknaden.

 I socknen finns även rätt många andra sågar, vilka förutom fraktsågning åt bönderna även levererar sågat virke till hemmamarknaden, ja t. o. m. för export. Exempel på dessa företag är Stornäs Såg, Byströms såg, Emas Sågbolag och Sågslamp Såg.

Till dem, som förädla våra skogars produkter, måste vi räkna snickerierna. Här har tidigare nämnts ett sådant. I detta sammanhang må nämnas Byskata Snickeri som arbetat i 15 år och förfärdigat möbler samt olika till byggnadsbranschen hörande produkter. Snickeriet sysselsätter fem personer och är ombud för Schaumans välkända dörrar.

 Av övriga företag må här nämnas Albin Hästbackas skrädderiverkstad i Hästbacka by, som tillverkar olika klädespersedlar. F:ma Heimer Hästbacka har en omfattande hansktillverkning och Brandts Läderindustri har i Småbönders en filial för tillverkning av olika lädervaror. I dessa företag varierar antalet anställda mellan fem och tio.

Bror Kaitajärvi, Konrad Nilsson och bröderna Furu har såsom timmerhyvlare varit flitiga entreprenörer åt olika egnahemsbyggare, med en verksamhet långt utanför hemsocknens gränser.

Handel och service

 I vår kommun finns flera affärsföretag av såväl andels- som privat natur. Terjärv Handelslag har förutom huvudaffären i Kyrkobyn filialer i Hästbacka, Kolam, Kortjärvi, Djupsjöbacka och Högnabba samt kafé och matservering i anslutning till huvudaffären. Handelslaget har även butiksbil, samt bedriver handel även med lantbruksprodukter och -förnödenheter. Ett 20-tal personer äro fast anställda.

Småbönders Handelslag kunde fira 40-års jubileum om de styrande så ville i år. Vid företaget äro fyra personer anställda. Affären är byns ekonomiska centrum. Likaså är cafeet vid Furu samlingsplats för byns ungdomar om kvällarna. För övrigt kan nämnas att sparbankens filial är inrymd i Småbönders handelslags fastighet.

 I Kyrkobyn finns ett par större privata affärsföretag som synes expandera, nämligen bröderna Storrank och Ab Granholm. Båda dessa affärer har en mångsidig och stor omsättning samt egna varubilar. Bröderna Storrank har de senaste åren tillbyggt sin affär, och har förutom kolonialvaru- och textil- även en omfattande lanthrukshandel. Till affären ansluter sig ett livskraftigt bageri.

Ab Granholm har gamla traditioner på orten, ty firmans föregångare var ju den kända lanthandeln i Hästbackaby, Granholms. Firman Granholm har förutom handel med kolonialer och lantmannaprodukter en omfattande textilhandel.

 På tal om affärer och butiker bör nämnas, att köpman Hugo Granö i sin gård inrättat en lanthandel. Fru Astrid Lindqvist bedriver en handarbets- och kemikaliehandel i Kyrkobyn.

Firman Runar Sandström utför vatten- och värmeinstallationer samt säljer även husgerådssaker. Till bilden av affärslivet hör ännu fruarna A. & E. Fagernäs’ Blomsterhandel och Jörgen Knutars Uraffär i Kyrkobyn. Likaså bör Terjärv Apotek, inneh. Rauha Kare omnämnas. Som bäst uppföres en ny affärs- och bostadsbyggnad för apoteket.

För att få en rätt bild av det ekonomiska livet och företagsamheten i Terjärv måste även kommunikationerna och därtill ansluten serviceverksamhet komma med. Olika bussbolag, taxi- och lastbilsägare sköter om bygdens trafik. Ägare av motorfordon och lanthruksmaskiner betjänas både på L.K. Hästbackas och Vilhelm Wiiks tidsenliga servicestationer jämte där

till anslutna reparationsverkstäder. Likaså ger Heimer Sandvik och Leonard Högnabba i sina verkstäder sakkunnig hjälp åt dem som är i behov av dylik.

Om man ytterligare omnämner syskonen Forséns vandrarhem jämte kaffestuga har väl det mesta av Terjärvs affärer och serviceföretag berörts.

 Vi har omnämnt, att våra skogar och träförädlingen är av stor betydelse för vår socken. En uppfattning om vad våra skogar betyder får man, då man vet att den årliga avverkningen utgör 12.000—15.000 m3 rundvirke c:a 4.000 m3 ved och 80.000—100.000 f3 stock. Avverkningen av dessa virkesmängder ger självfallet arbete åt många personer förutom de likvider själva virket ger skogsägarna. Till bilden hör även de omfattande väg- och torrläggningsarbeten, som främst på grund av nyskiftet ägt rum i socknen under det senaste decenniet, och bidragit till att bygdens folk erhållit sysselsättning.

 Trots att denna skildring av Terjärv sockens ekonomiska liv är relativt lång, är den det oaktat högst summarisk och ofullständig. Men måhända kan man av skildringen ändå få en viss uppfattning om det ekonomiska livet i kommunen. Min bestämda uppfattning är, att Terjärv, sedan nyskiftet genomförts kommer att uppleva en blomstringsperiod. I all synnerhet jordbruket, borde kunna utvecklas avsevärt sedan skiftesförhållandena blivit sådana, att ett modernt, mekaniserat jordbruk kan bedrivas med framgång.

 Oaktat bilden av det föregående är relativt ljus nödgas vi fastslå att Terjärv Kommuns ekonomi är ansträngd. Genom en nästan samtidigt företagen investering i olika kommunala byggen har kommunen fått en stor skuldbörda. Därjämte har en tidvis förekommande arbetslöshet och missväxtår gjort att kommunens ekonomi försvagats och skatteunderlaget har minskat genom den emigration som ägt rum. Följden är att skattörepriset är för högt. Dock kan kommunens fäder numera se ljusare på den ekonomiska ställningen. Det råder full sysselsättning och kommunens låneamorteringar samt räntebetalningar kan skötas utan större svårigheter. Nu återstår att emotse tidpunkten, då de kommunala skatterna kunde sänkas. Låt oss hoppas på en sådan utveckling för kommunens och skattebetalarnas bästa.

 Terjärv Sparbank har alltid varit hjälpsam och human mot kommunen i tider av ekonomiska bekymmer och förtjänar förty kommunens förtroende och tacksamhet. Måtte kommunen och Terjärv Sparbank tillsammans gå mot ljusa tider.

 
Albin Wickman
29.01.1896-23.08.1971

 Ingick i historiken ”70 år för Terjärv-bygden”

Terjärv Sparbank 1891 – 1961

70 årsjubileum 07.11.1961