Kommunen Terjärv

I förvaltningsavseende har Terjärv kommit att bli en flyttfågel. Från första början hörde vi till fornsocknen Pedersöre, känd redan från 1300-talet. När Karleby avskiljdes från Pedersöre på 1540-talet och bildade egen förvaltningssocken, då följde även Terjärv med. 1607 bildades Kronoby kommun och igen hamnade Terjärv med flyttlasset. År 1868 slutade vandringen, trodde vi! Men drygt hundra år senare fattade vi igen vandringsstaven. Tillsammans med Kronoby och Nedervetil kom vi 1969 att tillhöra Kronoby kommun.

Oberoende av den kommunala förvaltningsindelningen så uppstod rätt så tidigt en viss byindelning. På den äldsta kända kartan över Kronoby kommun, avmätningen skedd 1687 och kartan uppgjord 1698 av lantmätaren Thomas Lohm, finner vi redan byanamnen Hästbak by, Kolamb by och Tärajerfvi by (kyrkobyn) Likaså har Kortjärvi gamla anor och år 1695 förekommer namnet Småbönders även på mantalslängden.

Officiellt delades Terjärv i tre byar år 1830. Hästbacka med 16 rökar, Kyrkoby med 82 rökar och Kortjärvi med 69 rökar. Rökarnas antal berättar blott en halvsanning om byarnas storlek. Benämningen rök är en skatteenhet som är svår att precisera och uträkna. Enheten har under lika tider och i olika förvaltningsområden haft olika utgångsvärden. Historikern Kurt Järn framhåller att möjligtvis 2—4 medelstora hemman skulle kunna ingå i en rök. Medan jur. lic. Lars-Otto Backman håller före att det inte finns några klara fakta om underlaget för en rök. Detta för att den varit så olika i olika landsdelar.

Ifråga om jordregistret gäller fortfarande indelningen från 1830. Dock med undantaget att namnet Kyrkoby ändrades till Terjärv by i samband med kommunreformen 1969. Namnet Småbönders blev även officiellt i samband med senaste nyskifte.

I vardagslag talas det alltid om Småbönders, Kortjärvi, Kyrkoby, Hästbacka och Kolam som skilda byar. Även Granöby, Djupsjöbacka och Högnabba är av tradition rätt så avgränsade områden. En ny indelning har tillkommit under senaste årtionden med byahemmen som central punkt. Förutom tidigare nämnda områden tillkommer här Nabba och Skogsby.

Mindre bosättningsområden eller “backar” är: Gökbacka, Kovas, Kvärnusbacka, Sunabacka, Stormossbacka, Vuojärvi, Stornäs, Mittersvik, Nybacka, Lillvik, Särs, Sågslamp, Bredbacka, Hässjebacka, Risbacka, Skullbacka, Sandkulla, Lyttsbacka, Vekabacka, Nabba, Kaitås, Kaitbacka, Dövnäs, Gistö, Sandvik, Grannabba, Pekkas, Emas, Låtas, Svartsjö, Kvarnbacka, Furu, Storbacka, Manderbacka, Långbacka, Papas, Widjeskog, Vistbacka, Vistfors.

En del backar indelas även i mindre gårdsgrupper som t.ex. “öurangååla” och “nedrangååla”. Minsta enhet är sedan gårdsnamnen och dessa har ofta samband med någon person som bott i gården som t.ex. Mattas, Jockas-Antas, Hindrikas, Abbas m.m. Även mangårdarnas åldersföljd kan avläsas i många gårdsnamn såsom t.ex. “gambästo” och “nysto”.

År 1899 indelades Terjärv i skoldistrikten Kyrkoby, Småbönders, Hästbacka, Kortjärvi och Kolam. Högnabba distrikt tillkom 1917. En annan indelning var läslagen, som under 1900- talets första årtionden var en viktig institution i socknen. Läsförhör i sin forna form hör historien till och skoldistrikten har numera mest administrativ verksamhet.

En särställning i Terjärv kommun intar Emet, Krasslandet, Åsbacka och Drycksbäck gårdsgrupper. Kommunalt och kyrkligt hör de till Terjärv (kommunalt 1868—1968) men i vissa avseenden är, eller har gårdsgrupperna varit knutna till Kronoby och Nedervetil. Vid indelningen i skoldistrikt hänfördes området till Terjärv kyrkoby. Men år 1907 överfördes Drycksbäck och Åsbacka till Snåre skoldistrikt i Kronoby, medan Emet sedan överfördes till Heimbacka skoldistrikt i Nedervetil.

Rolf Åsvik berättar att Drycksbäck i jordregistret tillhör Hästbacka by, i producentavseende Terjärv ÖSP-avdelning. Men de förde i tiden sin mjölk till mejeriet i Nedervetil och mot samma håll gick även deras telefonlinjer. Medan man hörde till Emet läslag. På Emet hade man i tiderna egen skola och gårdsgruppen har fört sin mjölk för förädling både till Terjärv och Nedervetil mejerier.

Den försvunna byn

I gamla urkunder förekommer även byn Nyby/Nyland. Meningarna är delade om var denna by låg. Skolrådet K.V. Åkerblom tror att byn låg i Terjärv och tillägger att “nu gäller det att bevisa var byn låg”. Skribenten nämner att Nyby åren 1581—1603 kallades för Nyland och att namnen säger att byn var yngre än “Hästbackan och Tervejerfvi”. (Dessa två byar har bosättning 1549).

Im. Widjeskog, som mest av alla har forskat i frågor som berör Småbönders uppkomst, är neutral. Medan brodern Albin Widjeskog anser att Nyby är identisk med Småbönders. Han nämner (art. i Öb) att det var Hans Olofsson på Widjeskog (Widieskogen) som bestyrker lokaliseringen. “Hade inte han funnits hade mysteriet Nyby förblivit ett mysterium”. Hans Olofsson blev som tolvåring hemmansägare på Widjeskog, antecknad i en frostlängd 1619. Hemmanet Widjeskog blir skattbärande 1623, (enligt Arne Fröjdö 1620) men 1627 är Hans Olofsson i rotelängden. 1630 inkallas han till 30-åriga kriget, knekttiden blev 20 år. 1641 blir Hans Olofsson ägare till tre hemman i Småbönders.

De flesta forskarna har placerat Nyby inom området Kolam-Finnsjön-Kronoby ådal. Arne Fröjdö skriver i en artikel i SLÄKT och HÄVD nr 12 att år 1570 finns tre bönder i Markbyn, Nyby eller Nyland. De är Olof Hansson på Torgare, Matts Ollsson på Snåre och Sven Clementsson på Kivijärvi. Torgare sägs ligga 1,5 km söderom Kivijärvi. Det viktiga i sammanhanget är att gränsen mellan Påras och Terjärv byar under 1600-talets början var dragen så att Snåre, Kivijärvi och Borrbacken hörde till Terjärv by.

AF anför att Olof Hansson troligen är hemma från Hästbacka by och börjar sitt nybygge redan 1562. Men 1603 säljer han hemmanet till Michel Andersson i Påras. Ännu 1613 bor Michel på Torgare men finns 1618 på rotelängden på Bråttö. I 1620-års jordebok står det sedan: “Michel Anderssons 1/3 del platt öde och skoggångit”.

Sven Clementsson är troligen (enligt A F) son till Clemet Nilsson på Granö. Från 1575 heter nybyggaren på Kivijärvi Eric Clementsson, sannolikt bror till nämnda Sven. Men Eric bor inte på sina 4 spannland i Kivijärvi.

Nybyggarna i Borrbacken, Matts Borre och Lasse Eriksson finns i Påras-längden 1605. Men har flyttats till Granö i Terjärv år 1607. Som nybygge är Borr skattefri 1620, men lämnas sedan öde och överförs till Kronoby 1644.

 — Kan det vara så att dessa skoggångna, obebodda och förflyttade hemman gjorde att även Nyby/Nyland försvann?

När Kronoby kommun bildades 1607 kallades nuvarande Småbönders för “sockenskatan” eller “uppe i Kronoby sockens marker”. Efteråt började man använda benämningen “småböndrä” och “småböndrä i sockenskatan”. Detta för att de som då bodde här hade minsta tillåtna, d.v.s. 1/4 dels mantal. Med specialtillstånd tillläts dock mindre mantal. År 1695 finns namnet Småbönders för första gången på mantalslängden. I samband med senaste nyskifte blev namnet officiellt.

Nyby/Nyland förekommer i skattelängden redan år 1549. Äldsta hemman i Småbönders är Widjeskog, år 1609 bor här Michel Olsson med 1/4 dels mantal i rotelängden. 1613 upptar rotelängden ett andra hemman Widjeskog med 1/4 dels mantal. Ägare är Claus Hanson och han anses som “husarm” i samma års silverskattelängd. I jordaboken nämnes Widjeskog för första gången 1623 (Enligt Arne Fröjdö 1620).

Då inga handlingar framkommit som kastar nytt sken över lokaliseringen av Nyby/Nyland, så kan det ifrågasättas om “den försvunna byn” verkligen är identisk med Småbönders?

 
Heimer Furu
 
Artikeln ingick i ”Hundra år för hembygden” som utkom 1992