Terjärv Handelslag 50 år 1931 —1981

Terjärv Handelslag har verkat i 50 år och kan fira sitt halvsekeljubileum under goda existensbetingelser och med en stark förankring i bygdens liv. I dag är det helt naturligt, att Terjärv Handelslag betjänar sina kunder med ett mångsidigt varusortiment på ett fullödigt sätt, men det är ganska självklart, att så inte alltid varit fallet. Svårigheter av olika slag har förekommit; kapitalbrist — och under vissa kristider knapphet har satt sin prägel på verksamheten.

Det skulle föra för långt att gå in på själva andelsidéns uppkomst i nejden, men rätt intressant är detta isynnerhet i en trakt där självägandet i alla avseenden av ålder varit grunden för all verksamhet. Andelsmejerierna, som var en förutsättning för att den besuttna befolkningens ekonomi skulle utvecklas, hade visat sig vara en bra samarbetsform. Och egentligen är kooperationen en form av självägande. Varje hushåll kan givetvis inte själv sköta varudistributionen köp och försäljning av nödvändiga varor men genom det självägande handelslaget kan detta ske. I det första handelslaget — i Rochdale i England stadgas att “vinsten delas i förhållande till gjorda inköp”. Denna bestämmelse har inte alltid följts, men genom insatsen och tillskottsplikten för att bli medlem den första tiden är äganderätten ganska självklar.

Filialen blir självständigt handelslag

Förrän Terjärv Handelslag blev till som självständigt företag hade Karlebynejdens Handelslag en filial på orten. Terjärvfilialen inledde sin verksamhet 1916 och var KNH:s första filial, den andra var filialen i Hästbackaby som tillkom samma år.

I slutet av 1920-talet började man med allt större iver diskutera möjligheten av att bilda en egen fristående andelsaffär på orten. Den första september 1930 hölls ett “möte, sammankallt av ortsbor tillhörande Karlebynejdens Handelslag m.b.t. medelst kungörelse å ortens annonstavla med syftemål att utröna huruvida ett allmänt intresse finns att förverkliga ett hos mången länge känt behov av att bilda en egen fristående andelsaffär”.

Till mötet hade infunnit sig ett hundratal män. Hugo Särs öppnade “med några saken belysande ord” och valdes till ordförande, Albin Wickman valdes till sekreterare. För att utröna intresse för saken “verkställdes omröstning genom handuppräkning och konstaterades härvid en i det närmaste enhällig åstundan att bilda ett handelslag på orten”. Man valde vid detta möte en femmannakommitté med Hugo Särs som sammankallare och Gideon Holm, Otto Knutar, Fride Sandberg och Artur Nygård som medlemmar.

En tid efter var ett hundratal personer närvarande vid ett möte där kretschef Fr. Sandberg presiderade och där ytterligare 77 personer, vilka inte varit medlemmar i KNH enligt namnteckningarna, beslöt ingå som medlemmar i ett Terjärv Handelslag ifall ett sådant startar. Entusiasmen var tydligen ganska stor. Det heter i protokollet: “Mötet beslöt med stor majoritet att starta ett Terjärv Handelslag endast två röstade emot oberoende av om någon gottgörelse från KNH erhålles eller ej för det bidrag medlemmarna härifrån lämnat sistnämnda handelslag”.

KNH skulle ha en förberedande stämma i Terjärv och man “beslöt att genom Gideon Holm erbjuda självkostnadspriset eller fmk 50.000 för deras härvarande fastighet”. Ytterligare beslöt man genom riksdagsman J E Hästbacka höra Centrallagets mening i Helsingfors.

Följande protokoll är undertecknat den 18 november 1930. Vid detta möte godkändes stadgarna. Insatsen och tillskottsplikten fastställdes till 50 respektive 100 mark. Minimiantalet ”delägare” fastställdes till 160 personer. Det heter att namnteckningarna är bindande och Terjärv Handelslag anses definitivt startat sedan nämnda personer undertecknat stadgarna.

Vid detta sammanträde valdes en kommitté att värva medlemmar och att underhandla med KNH :s förvaltningsråd om eventuellt inköp av handelslagets fastighet i Terjärvs Kyrkoby. Men skulle ej underhandlingarna leda till resultat skulle kommittén före den första december sammankalla till ny stämma och presentera förslag och utlåtande om på vilka villkor annan affärslokal för ändamålet skulle upphyras. Man var tydligen ganska ivrig eftersom kommittén fick 12 dagar på sig att underhandla om två olika alternativ.

Enligt protokollen var det ingen svårighet med KNH. Höststämman i oktober fattade principbeslut om försäljning av filialerna i Terjärv och förvaltningsrådet för KNH fastställde priset vid sitt sammanträde den 28 november till 125.000 mark. Vid extra stämma den 12 december beslöt KNH att “försälja varulagret, båda filialerna och de utestående fordringarna”.

Vid ett nytt konstituerande sammanträde den 1 december 1930 beslöts enhälligt att benämna handelslaget för Terjärv Handelslag m.b.t. Vid detta sammanträde invaldes i det första förvaltningsrådet följande personer.

Hästbackaby: Artur Nygård, Sigfrid Skog, Uno Smedjebacka
Lytsbacka: Teodor Carlsson
Skogsbyn: Hugo Särs
Granöby: Paul Skullbacka
Kyrkoby: Gideon Holm, Teodor Ahlbäck, Oskar Holm

Till suppleanter valdes Fride Sandberg, Matts Dövnäs, Viktor Bexar. Man valde således även suppleanter i det första förvaltningsrådet. Senare har detta förvaltningsorgan bestått enbart av ordinarie ledamöter. Förvaltningsrådet valde inom sig Hugo Särs till ordförande, Teodor Carlsson till viceordförande och Uno Smedjebacka till sekreterare. Hugo Särs, som öppnade och ledde det första sammanträdet den 1 september 1930, återvaldes till ordförande för förvaltningsrådet regelbundet 30 år framåt och kallades vid sin avgång 1960 till förvaltningsrådets hedersmedlem.

Den första direktionen bestod av Otto Knutar och A. E. Sandvik och efter en kort tid även av föreståndaren Hugo Smith.

Verksamheten

Nu hade man ett eget handelslag och verksamheten kunde inledas från årets början 1931, fyra månader efter första mötet med “andelsintresserade”. Föreståndartjänsten hade man inte lyckats besätta och A E Sandvik, Otto Knutar och Elis Granholm omhänderhade handelslagets skötsel tillsvidare. Den andra januari uppsköt förvaltningsrådet föreståndarvalet till den fjärde januari. Något protokoll med detta datum finns icke bevarat. Hugo Smith kan ha blivit vald vid detta sammanträde, men hans namn förekommer första gången i ett direktionsprotokoll den 4 april 1931.

 Redan från första verksamhetsåret hade man bekymmer med de utestående fordringarna. De fodringar som ingick i överlåtelseavtalet med KNH hade man svårigheter med vid indrivningen. Sedan har kundskulderna följt med som ett hinder för en lönande verksamhet och bekymret med indrivningen har varit ett ständigt tema vid förvaltningsorganens sammanträden. Både direktion och förvaltningsråd har genom alla fem decennierna diskuterat fordringarna, ibland beslutat om mera ibland om mindre stränga åtgärder. Man har även beslutat om räntor på fordringarna och vid stämmorna har man talat dels vackert vädjande dels i något mindre mjuka formuleringar. Redan den 2 februari 1931 beslöt man på en extra stämma att högst 14 dagar räntefria krediter får förekomma. “Ifall undantag av tvingande omständigheter måste göras beräknas 12 procents ränta”. På höststämman i oktober 1932, med 200 personer närvarande, beslöts att absolut kontanthandel skulle tillämpas från den 1 november.

Både i butikerna och i kaféet förekom täta personalbyten under företagets första decennier och direktionen sammanträdde ofta för ett enda ärende, nämligen för att välja ett butiks- eller kafébiträde. Ibland fanns upp till 20 sökande till en biträdestjänst.

Platserna var således eftertraktade men det oaktat var omsättningen bland personalen ganska stor, isynnerhet bland de kvinnliga biträdena.

Personalen var inte särskilt stor. I berättelsen över handelslagets första halvår noteras följande anställda: Föreståndare Hugo Smith, biträden Inga Högkvist och Ines Jakobsson vid huvudaffären samt Edit Hansson och Svea Skog i Hästbackaby. Som servererskor i kaféet hade Frida Ståhl, Fanny Granholm och Gerda Alkvist varit anställda, den sistnämnda hade på egen begäran lämnat tjänsten.

Bland de ärenden som regelbundet behandlats av stämma och förvaltningsorgan finns givetvis omsättningsbalanserna med bokslut och ansvarsfrihet samt valen. Dels val till förvaltningsorganen och dels val av personalen. Byggnadsfrågor med renoveringar och omändringar har ofta förekommit och kommittéer för olika detaljfrågor har ofta utsetts. Men även udda beslut finns antecknade i protokollen. Ännu på 1930 talet grasserade tuberkulosen. I augusti 1931 beslöt direktionen “för förvaltningsrådet framhålla det vådliga och ur hälsovårdssynpunkt sett oförsvarliga att på det sätt som hittills varit fallet tillåta begravningsserveringar i cafeet. Att servering efter personer som avlidit i tuberkulösa- och andra smittosamma sjukdomar tillåts måste, varande i strid mot gällande hälsovårdsbestämmelser isynnerhet som föreskriven desinfektion efter sådan icke verkställas, på det strängaste fördömas”.

Då inkomsten efter nu ifrågavarande serveringar är minimal föreslås att s.k. gravölsserveringar avskaffas eller ordnas på ett försvarligt sätt.”

Efter denna framställning beslöt förvaltningsrådet att alla som håller “begravningsservering å cafeet böra bekosta rengöring av detsamma.”

Den 2 mars 1933 upptogs till behandling frågan om bildande av en Karlebynejden omfattande andelsslakteriinrättning, men frågan ledde inte till åtgärder.

Vid vårstämman 1942 “beslöts enhällit att därest icke oöverstigliga hinder skulle yppa sig, vidtaga med tillverkning av tackcement och cementmurtegel och eventuellt även byggnadstegel.” Oöverstigliga hinder tillstötte tydligen eftersom tillverkningen aldrig kom igång.

Vid ett sammanträde i oktober 1954 behandlade förvaltningsrådet en anhållan om bidrag för Heimsjöns upprensning och förskönande. Anhållan godtogs och 7000 mark beviljades för ändamålet.

Fusionsfrågan och filialerna

KNH hade öppnat filial i Hästbackaby år 1916 och denna filial följde med när Terjärv Handelslag blev självständigt. Denna filial verkade i hyrd lokal först i Klockarmos stuga och efter en tid i Amanda Englunds (Andesas) stuga. År 1937 kunde filialen flytta in i egen fastighet.

 De första åren på 1930-talet diskuterades frågan om att inrätta filialer även i andra byar. Redan 1933 diskuterades frågan om att öppna filial i Högnabba. I mars 1935 var frågan upp till ny prövning i förvaltningsrådet. Enligt protokollet beter det att “frågan diskuterades allsidigt varvid olika åsikter gjorde sig gällande. Med hänsyn till att handelslaget genom ombyggnad av huvudaffären varit tvungen att ytterligare upptaga kredit och en skuldsättning för öppnande av filial komme att i någon mån inverka på affärens hela räntabilitet beslöts att frågan om öppnande av filial å Högnabba skulle förfalla.” Högnabbaborna tog saken i egna händer och grundade eget handelslag i medlet av 1930-talet. Högnabba handelslag gick samman med Terjärv handelslag 1950 och butiken blev filial till nämnda affär. Denna filial in drogs sedan 1972.

I april 1932 övertogs Karlsströms butik som filial i Lytsbacka by, men redan i oktober 1933 togs frågan till diskussion i förvaltningsrådet om huruvida Lytsbacka filial skulle fortsätta eller inte eftersom lönsamheten var dålig. Stämman gav förvaltningsrådet och direktionen i uppdrag att undersöka förhållandena och vidtaga av behovet påkallade åtgärder. Vissa åtgärder vidtogs och filialen kvarstod till den 1 maj 1960.

I januari 1934 beslöt direktionen öppna en paketaffär i Granö by med Ellen Granholm som föreståndare och 4 procent i provision. Denna paketaffär upphörde efter en tid.

Kortjärvi hade eget handelslag från 1924 med butik i Djupsjöbacka. Kortjärvi saknade butik och efter intensiva diskussioner sammanslogs Kortjärvi och Terjärv handelslag 1951. I fusionsvillkor ingick byggande av ny butik i Kortjärvi by och denna öppnade den 17 november 1951 med en rekordförsäljning på 410.000 mark första dagen. Filialen i Djupsjöbacka indrogs 1969.

Av handlingarna kan man dra den slutsatsen att samgångarna inte gick helt smärtfritt, vilket man även kan förstå med tanke på de uppoffringar man gjort för sina respektive handelslag. Men CHF:s revisorer och de ekonomiska förutsättningarna att driva en liten andelsaffär i egen regi har i allmänhet varit de drivande krafterna bakom sammanslagningarna.

År 1946 hyrde handelslaget den indragna lägre folkskolan i Kolamby och öppnade en filial. Byggnadskommitté tillsattes och en tomt inköptes. Tanken var att bygga en egen filial, men detta blev inte verkställt och 1972 indrogs filialen.

På tal om fusioner kan nämnas att redan i början av år 1932 hade CHF sänt en skrivelse till förvaltningsrådet med uppmaning och förslag till fusion mellan Småbönders Handelslag m.b.t. och Terjärv Handelslag m.b.t. Frågan diskuterades ingående och förvaltningsrådet var i princip för sammanslagningen under förutsättning att fusionen inte medför oenighet och massavgång av medlemmar. På 40-talet kom «nya uppmaningar utifrån och likaså på 50- och 60-talen och allvarliga diskussioner har förts vid flera sammanträden, ibland tillsammans med representanter för Småbönders handelslag.

Med CHF som pådrivare har det även varit tal om återgång till KNH och år 1965 tillsatte förvaltningsrådet en kommitté som reste till Gamlakarleby och diskuterade sammanslagningsfrågan med förtroendemän i KNH, ,men något resultat blev det inte.

Butiksbilen

År 1959 sattes butiksbilen i trafik enligt protokollet för att uppfylla medlemmarnas önskemål om en sådan för de utbyar vilka ligger mera avsides och icke njuter nytta av de fasta butikerna. När filialerna dragits in, har butiksbilarnas rutter lagts om så att handelslagets kunder i de f.d. filialdistrikten bättre kunnat betjänas.

Huvudaffären

Ett välfungerande handelslag måste givetvis ha en huvudaffär och det är lyckligt om denna är möjligast stark och mångsidig. År 1970 kunde Terjärv Handelslag inviga sin moderna hallbutik i Kyrkoby och denna förstorades och moderniserades ytterligare under fjolåret och framstår nu som rymlig och tidsenlig.

Den gamla butiken, som tjänat sedan 1916, med många omändringar — såldes också år 1980 till ett bostadsbolag där handelslaget är bolagist.

Sparkassan

Sedan 20 år tillbaka verkar en sparkassa inom handelslagets verksamhetsområde. Fråga om att grunda en sparkassa hade varit upp till behandling flera gånger, men av olika orsaker lämnats vilande.

Vid vårstämman 1947 uppmanade stämman förvaltningsrådet att till höststämman inkomma med förslag till stadgar för en sparkassa. Frågan diskuterades men förvaltningsrådet ansåg att sparkassefrågan skulle få anstå tillsvidare. I allmänhet hade man i det förberedande skedet kommit till att handelslaget hade så goda lånemöjligheter i Terjärv sparbank att en egen sparkassa inte skulle förbättra situationen.

Vid vårstämman 1960 beslöts slutligen enhälligt att en sparkassa skulle öppnas och samtidigt godkändes även stadgarna. Sparkassan har således verkat i två decennier.

Hushållskommittén

År 1950 beslöt förvaltningsrådet tillsätta en kvinnokommitté och i denna invaldes: Tyra Kolam, Göta Bexar, Svea Bexar, Inga Sunabacka, Gerda Lundvik, Alexandra Backman, Clara Särs, Tyra Sandberg, Saga Sandvik, Maja-Stina Granvik, Lisbeth Granholm, Viola Fors, Irene Sandvik, Alice Sandberg, Edna Granö.

Denna kommitté har reorganiserats på olika sätt och i dag går den under namnet hushållskommittén. Det är en viktig kommitté med många praktiska göromål på sitt program. Till hushållskommittén 1981 hör:

Helena Dahlvik, ordf.
Ruth Djupsjöbacka, sekr.
Kristina Hästbacka
Inger Gistö
Ninni Kaitajärvi
Britta Österbacka
Gunnevi Knutar
Ruth Sunabacka
Kristina Forsbacka
Ulla Häggman, handelslagets kontaktperson

Direktionen:

Albäck, Teodor 1931—55
Backman, Hugo 1946—50
Forsbacka, Stig-Gustav 1976—
Forsén. Felix 1955—70
Gistö, Nils 1975—76
Granholm, Anton 1952—76
Granholm, Rainer 1956—61
Granvik Erik 1958—63
Högnabba, Bruno A. 1971—
Jansson, Fride 1931—37
Johnsson, Jan-Olof 1980—
Knutar, Otto 1931—33
Löfnäs, Erik 1964—75
Sandberg, N. F 1934—45
Sandvik, A. E 1931—56
Skullbacka, Paul 1944—52
Storrank, Raymond 1977—
Sågfors, Ture 1938—57
Särs, Olof J 1962—79

Föreståndare:

Hugo Smith 1931—1946
Gunnar Palm 1946—1953
Vilhelm Palm 1953—1954
Ole Djupsjöbacka 1954—1957
Frans Granroth 1958—1962
Bengt Sandvik 1963—1973
Karl-Erik Häggman 1973—

Förvaltningsrådet:

Ahlsved, Olof 1958—63
Albäck, Teodor 193 1—51
Andersson, Fride 1948—64
Bexar, Viktor 1931—59
Björk, Göran 1966—
Bredbacka, Henning 1961—
Byström, Uno 1935—65
Carlsson, Teodor 1931—38
Dahlvik, Henrik 1961—70
Dahlvik, Uno 1951—60
Duvnäs, Matts 1931—47
Djupsjöbacka, Helmer 1964—66
Flöjt, Tage 1981—
Forsbacka, Anita 1977—
Forsberg, Jörgen 1975—76
Forsén, Erling 1962—76
Forsén, Felix 1952—57
From, Teodor 1960—65
Granvik, Per 1972—
Holm, Gideon 1931—33
Holm, Oskar 1931—61
Kolam, Gunnar 1965—80
Lindh, Roshild 1977—
Långbacka, Boris 1970—
Nilsson, Gösta 1950—74
Nygård, Artur 1931—42
Nygård, Torolf 1973—
Nyman, Saga 1977—
Sandberg, N.F 1931—36
Sandvik, Boris 1966—
Sandvik, Ingmar 1960—80
Sandvik, Klas 1981—
Skog, Sigfrid 1931—31
Skullbacka, Paul 193 1—58
Smedjebacka, Emil 1932—40
Smedjebacka, Evald 1940—66
Smedjebacka, Uno 1931—32
Stranden, Edvin 1955—76
Sågfors, Ture 1942—49
Särs, Bo 1970-
Särs, Hugo 1931—60
Timmerbacka, Fride . 1934—51
Österlund, Eber 1952—72
Wiik, Henrik 1939—47

Hedersmedlemmar:

Oskar Holm
Evald Smedjebacka
Hugo Särs

Slutord

Under de femtio år som Terjärv Handelslag verkat har det visat sig att principerna för samarbete på basen av andelsidén hållit och fortfarande är något att bygga på. Handelslaget strävar ingalunda efter stora vinster för vinstens skull utan fastmer är målet att med personalens hjälp på bästa sätt betjäna medlemmarna och kunderna, att skapa samhörighet och i ömsesidigt förtroende tillgodogöra sig varandras tjänster. Man kan väl också konstatera att Terjärv Handelslag i många avseenden levat upp till själva andelsidén och detta särskilt under de första åren, vilka präglades av starka ideella krafter och ett uppoffrande arbete för det egna företaget. Detta gäller såväl Terjärvs som f.d. Kortjärvi och Högnabba handelslag.

Under sina första decennier bedrev handelslaget en icke obetydlig hjälpverksamhet genom de understöd som gavs för allmännyttiga ändamål. Under hela tiden har understöd också getts till organisationer som bedriver någon form av kulturverksamhet och dessa understöd har haft stor positiv betydelse. Handelslagets samkväm har oftast varit välbesökta och programmet har i allmänhet präglats av ett bildande kulturprogram, ofta av god kvalitet.

Trots en enorm utveckling inom de flesta sektorer i samhället har kooperationen fortfarande sin givna uppgift och framgångarna beror uteslutande på sammanhållning och uppslutning inom det egna företaget. Terjärv Handelslag kan med tillförsikt påbörja ett nytt halvsekel för bygdens bästa.

Hur härligt sången klingar på älskat modersmål! Han tröst i sorgen bringar, han skärper sinnets stål. Vi hört den sången ljuda i ljuvlig barndomstid, och en gång skall han bjuda åt oss i graven frid. Du sköna sång, vårt bästa arv från tidevarv till tidevarv: ljud högt, ljud fritt från strand till strand i tusen sjöars land!

Vad ädelt fädren tänkte, vad skönt de drömt en gång, det allt de åt oss skänkte i modersmålets sång. Hur våra öden randas, den sången är oss kär. Vår själ i honom andas, vår rikedom han är. Du sköna sång, vårt bästa arv från tidevarv till tidevarv: ljud högt, ljud fritt från strand till strand i tusen sjöars land!

J. F. Hagfors

Terjärv Handelslag 50-års historik
skriven av Edvin Strandén
50-årsfesten hölls på TUF:s lokal
fredagen den 8 maj 1981