Hustomtens förvantskap och härstamning

Gunnar Landtman

Det är påfallande att tomten med avseende på vissa egenskaper framstår som ett slags vegetationsande. Härom vittnar i främsta rummnet hans verksamhet för ökande av skörden genom att den släpar eller drager till gården av andra gårdars rågskylar och hö, ävensom dess delaktighet i arbetet på åkern och i rian. Därför ägnas tomten även allehanda offer. När man var ute i åker- eller ängsarbete, slog man ut litet mjölk åt tomten på marken, innan man började äta (KV: Hembygden 1915). Under skördetiden förde man förr varje kväll ett fat gröt i 'anderstugan' för gärdstomtens räkning (FÖ: 69).

Vid tröskning lämnades åt tomten i rian någon kärve eller säd, även mat, tvättvatten eller tobak (Finlands sv. folkdiktn. II, 1 s. 402 ff.). Vissa obestämda personifikationer, som förknippas med växtligheten utmärka sig genom drag som påminna om tomten, 'åkergubben', 'korn-' eller 'ragkäringen', 'ängskäringen', 'rogumman' (rovgumman), m. fl. (ib. s. 712).

Med de gåtfulla halmfigurer, som vid jul uppställdes i stugan (´julbisin', 'julgubben') erbjuder tomten bl. a. den likheten, att vardera vid jul ägnas offer av mat och dryck (ib. s. 714).

En anförvant till tomten är även rågubben, en människoliknande varelse, som uppehåller sig vid själva rågången mellan gårdars ägor. I Nyland säges han vara »en liten, kort gubbe med bred hatt på huvudet och en lång stör i handen (HE: 16/3, Nyland II, IV) eller »en liten, grå gubbe med hatt på» (KY: 217). I råskillnaden mellan Saltvik och Finström på Åland visar sig »en liten gubbe med bruna knäbyxor och med brunt ansikte» (SA: 106). Från Närpes meddelas, att man sett ett väsen åka på »rådarlinjen» i ett åkdon med endast ett hjul, stundom även i släde, ehuru marken varit snöfri,varvid ett förfärligt gnisslande hörts (NÄ: Bygdeminnen III). Rågubbens uppgift synes vara att vaka över rålinjens helgd.

Om riegumman i Terjärv