DEN AMBULATORISKA SKOLAN

Småskolans föregångare

Den form av söndagsskola, som under kapellanen Häggströms tid kom till stånd år 1859 och som inriktades närmast på undervisning för de svagare barnen, kan i flera avseenden betraktas som en föregångare till den ambulatoriska skolan. Gemensamma drag för nämnda söndags­skola och den ambulatoriska skolan är många och så påfallande, att de inte särskilt behöver påpekas. Denna form av söndagsskola var inte långvarig. Den ersattes med den ambulatoriska skolan ungefär vid sam­ma tid. som den nya söndagsskolan inrättades år 1875.

Ambulatoriska skolans uppkomst och utformning måste ses mot bak­grunden av kyrkans strävanden att upphjälpa barnens läskunnighet, var­om redogjorts under föregående rubriker. Prästerskapet yrkade i många sammanhang på att folkskolor skulle inrättas. Det gick inte för kyrkan att i praktiken omsätta folkskoltanken, sådan den framförts, men något därav fick sin utformning i klockarskolan och ambulatoriska skolan i stället för högre och lägre folkskola.

Dess uppkomst

De första åtgärderna för den ambulatoriska skolan i Terjärv vidtogs år 1880, i det att kyrkostämman den 14 november beslöt att

"Till befrämjande af bokläsnings- och kristendomskunskap, ansågs till en början en barnskolelärare böra antagas, hvars verksamhet och lönevillkor borde framdeles närmare bestämmas".

År 1881 vid sammanträden den 10 och 30 januari fördes denna skolfråga vidare. Lärarens lönevillkor fixerades och verksamheten planerades. Lönen fastställdes till 5 tunnor spannmål i året och skulle utgå med en kappe av varje bonde, som hade barn i skolan, och en halv kappe av var och en av övriga bönder. Därtill skulle läraren erhålla 10 penni av varje elev per månad. Under lästiden hade läraren fritt uppe­hälle och bostad i någon bondgård samt fri skjuts mellan lässtationerna. Terminsavgifter av torpare och inhysingar skulle erläggas enligt särskild överenskommelse.

Församlingen uppdelades till att börja med i sex läslag. Undervis­ningen skulle pågå nio månader av året. När tvenne lärare redan föl­jande år anställdes, förändrades även distriktsindelningen. Lärartjänsten skulle lediganslås av kyrkoherden genom tillkännagivande i kyrkan och fick sökas av "kompetente" personer, vilka måste uppvisa nödiga intyg och underkasta sig "tjenligt lärareprof i kyrkorådets närvaro". Tjänsten måtte ha besatts omgående, ty den 14 april talas det om att den anställda läraren varit sjuk men tillfrisknat och "vore villig att fortsätta sin lärarverksamhet". Den första läraren var Simon Lillskrubb.

Tvenne lärartjänster inrättas

Redan vid sistnämnda kyrkostämma gjordes förslag om att en lärare till skulle antagas, men först den 11 februari 1882 beslöts härom i po­sitiv riktning. Samtidigt justerades lönevillkoren sålunda, att elevernas månadsavgifter höjdes till 15 penni. Simon Lillskrubb handhade under­visningen i Kortjärvi by och Kyrkoby t.o.m Fors nummer och den nyan­ställda läraren, stadsfogden Johan Hagberg, skötte undervisningen i kommunens övriga delar. Skolfrågorna sköttes efter givna direktiv i fortsättningen av kyrkorådet, som den 8 april med stöd av vunna erfa­renheter ordnade i detalj den ambulatoriska skolans verksamhet.

Församlingen indelades härvid i tvenne distrikt, nämligen:

I. Hagbergs distrikt:

1 läslaget: Backman, Stornäs, Nybacka, Vuojärvi och Särs
2 läslaget: Zittra, Sunabacka, Hästbacka, Nörrbacka och Göstas
3 läslaget: Smedjebacka (undant. Hansas), Varg och Forsbacka
4 läslaget: Hansas, Knutars, Kolam, Bexar och Aspfors
5 läslaget: Emet, Åsbacka, Åsvik och Drycksbäck
6 läslaget: Djupsjö, Granö och Skullbacka
7 läslaget: Sandkulla o.s.v. t.o.m. Storrank
8 läslaget: Lillrank, Bredbacka, Sågslamp och Sågfors

II. Lillskrubbs distrikt:

1 läslaget: Döfnäs, Gistö, Lytz och Fors
2 läslaget: Fagernäs, Byskata, Björkbacka och Kaitajärvi
3 läslaget: Kortjärvi utom Djupsjöbacka samt Ahlsved
4 läslaget: Djupsjöbacka, Sandvik, Långbacka och Grannabba
5 läslaget: Skytte, Högnabba, Dahlvik och Granvik
6 läslaget: Svartsjö
7 läslaget: Furu, Storbacka och Manderbacka
8 läslaget: Vidjeskog och Vistbacka

Enligt denna anordning kom undervisningen att försiggå 41/2 vecka inom varje läslag årligen. Skolarbetet inom varje distrikt började om hösten omkring 1 september och fortgick till medlet av december samt återupptogs i mitten av januari och slutade i mitten av juni. Från hösten 1886 var tre lärare anställda och sålunda kom även distriktsindelningen att sammanfalla med de tre byarna: Hästbacka by, Kyrkoby och Kort­järvi by. Läslagens antal inom varje distrikt blev färre och undervis­ningen kunde fördenskull förlängas till 6 eller 7 veckor på varje ställe. Lönerna ändrades också i någon mån. Spannmålstunnorna bestämdes till 4 per lärare och år, men i stället höjdes elevernas månadspenning till 25 penni.

Efter fyra år bortföll den tredje lärartjänsten, emedan ingen sökande anmält sig. Undervisningen meddelades endast 5 veckor på 7 skilda ställen av vardera lärarna. Lärares årslön ändrades till 6 tunnor spann­mål, 75 mark kontant lön och 25 pennis inskrivningsavgift per elev. Utan större ändringar fortgick arbetet sålunda i tio år.

Från år 1900 fortsatte den ambulatoriska skolan sin verksamhet med tre lärare. Tjänsterna var lediganslagna i ortstidningen med sålydande annons:

"Tre ambulatoriska skoltjenster äro lediga att ansökas hos kyrko­rådet i Teerijärvi tills den 15 Aug. 1900. Lön för hvarje: 14 hkl spannmål, 25 penni af hvarje elev, mat och rum af läslaget. Undervisningsskyldighet 36 veckor. Ansökan med skol- och prestbetyg  böra insändas. På kyrkorådets vägnar I. Elinius t.f. kyrkoh."

Bland sökandena utsågs Rosa Skullbacka för Hästbacka distrikt, Anders Gidion Bygden för Kortjärvi distrikt och Emma Irene Granholm för Kyrkoby distrikt.

Genomgripande ändringar

År 1902 gjordes en genomgripande ändring i avlöningssystemet på grund av att missnöje med det tidigare uppkommit. Numera skulle lärar­nas löner utgå med 378 mark, vilket sedan avrundades till 375 mark, Rosas skola. Här hölls den ambulatoriska skolan i Granö by läslag med Rosa Skullbacka som lärarinna och uttaxeras "å kommunaldebetsedel pr skattöre från hela församling­en". Lärarna skulle själva svara för uppehälle och logi men distriktet för skolrummet och dess ved och lyse.

Numera fanns folkskolor i de flesta byar, och den ambulatoriska sko­lan anpassade sig smidigt härefter och koncentrerade sitt arbete på avsides belägna bygrupper. Sålunda kom exempelvis Emet-Drycksbäck att ha 17 veckors undervisning år 1903.

År 1906 hade kyrkorådet jämte lärarinnan Rosa Skullbacka med an­ledning av att privat småskola inrättats i Kyrkoby uppgjort ny arbets­plan för den ambulatoriska skolan, och härenligt kom den att arbeta inom de bibehållna tre distrikten enligt följande:

Hästbacka distrikt:

1. Kolam-Kåvas 9 veckor
2. Hästbacka 9 veckor
3. Backman 8 veckor
4. Emet-Drycksbäck 19 veckor  

Kyrkoby distrikt:

1. Granöby 9 veckor
2. Hackas 9 veckor 
3. Österbacka 9 veckor 

Kortjärvi distrikt:

1. Högnabba 9 veckor
2. Svartsjö 6 veckor
3. Furu-Storbacka 7 veckor
4. Vidjeskog-Vistbacka 8 veckor

För utjämningens skull tjänstgjorde läraren från Kortjärvi distrikt 4 veckor på Emet-Drycksbäck och Kyrkoby-läraren 7 veckor på Kolam-Kåvas.

Efterhand bildades flera s.k. skolbolag och de fasta småskolorna uppfördes. Församlingen gav sitt stöd också härtill, och dessa skolor betraktades som kyrkliga småskolor ända till år 1918, då de övertogs av kommunen. Det oaktat fortsatte den ambulatoriska skolan sin verk­samhet med tvenne lärare i avsidesbyar. År 1916 enligt följande:

I. Kolam 10 veckor
Backman 6 veckor
Djupsjö 6 veckor
Emet-Drycksbäck 12 veckor 34 veckor

II. Gistö 8 veckor
Vidjeskog 9 veckor
Furu 9 veckor
Svartsjö 8 veckor 34 veckor

Årslönen var 350 mk. 

Men år 1917 befanns det motiverat att indra den andra lärartjäns­ten, och med endast en lärare arbetade den ambulatoriska skolan sedan vidare till år 1938 med Selma Lillvik som lärarinna. År 1925 var lässtationerna och arbetstiderna följande:

Emet 8 veckor
Döfnäs 13 veckor
Backman 13 veckor 34 veckor

Skolans reglemente

Den 15 augusti 1915 hade kyrkostämman tagit del av biskopskonfe­rensens beslut om de kyrkliga småskolorna och med ledning härav upp­rättades av kyrkorådet i samråd med kyrkoherden Ernst Appelberg föl­jande reglemente för församlingens ambulatoriska skolor:

"§ 1

Jämlikt § 45 K.L. böra kyrkliga barnskolor, fasta eller ambulerande, inrättas och underhållas inom församlingen & är afsigten med dessa skolor att gå hem­undervisningen tillhanda, vänja barnen vid god yttre ordning & förbereda dem för skriftskola.

§ 2

För detta ändamål indelas församlingen å kyrkostämma (förberedd genom kyrkorådet) i så många skoldistrikt och läsområden (stationer), som behofvet  påkallar.

§ 3

Skolarbetet å de skilda läsesationerna pågår 6—18 veckor under året, bero­ende för öfrigt af stationernas antal i de skilda distrikten, och utföres  på två afdelningar med 4—5 timmar dagligen. Hela läsetiden utgör 34—36 veckor.

§ 4

Till skolan mottages barn som elev vid fyllda 7 år och som ej i hemmet får motsvarande undervisning. Barnen böra vid inträdet till skolan åtminstone känna bokstäfverna.

Läroämnena äro: stafning, innanläsning, biblisk historia, Luthers lilla Kate­kes, skrifning, räkning och sång. Skolarbetet börjas och slutas dagligen med psalmsång och bön.

§ 6

För skolans behof bör behöfligt skolmaterial anskaffas (med kyrkokassans eller ambulatoriska skolfondens medel) en svart tafla, räknearm, bibliska plan­scher, samt griffeltaflor, läseböcker och skrifhäften för de fattiga barnens behof, Palestinas karta, äfvensom i brist på harmonium psalmodikon vid sångöfningarna.

§ 7

Undervisningen meddelas af lärarinna, hvilken bör hafva fylt 20 år, vara kristligt sinnad och sedligt oförvitlig samt hafva genomgått småskoleseminarium eller ega motsvarande kunskaper. — Väljes af kyrkorådet.

§ 8

Lärarinnan uppgör årligen före läseårets början förslag till läseordning för de två afdelningarna och underställer den presterskapets pröfning och godkän­nande. Lärarinnan bör desslikes uppgöra en vitsordsförteckning öfver alla barn å de skilda läsområdena samt årligen anteckna i å läsförhör erhållna  läsesedel barnets framsteg i läroämnena äfvensom vitsord i uppförande, flit och uppmärk­samhet. Vid läseårets slut uppvise lärarinnan vitsordförteckningen för presterskapet.

§ 9

Å hvarje läseområde bör för skolan anskaffas ett rymligt, ljust rum, försedt med ljus, värme, pulpeter eller nödiga bord med bänkar.

§ 10

Lärarinnan åtnjuter lön af församlingen t.v. 350 mk, fri bostad med ljus och värme under skoltiden äfvensom skjuts från den ena stationen till den andra.

§ I1

Presterskapet bör öfvervaka skolans arbete genom årliga inspektioner.

§ 12

Vid öfvervakandet af skolans iordningsställande och undervisning biträdes presterskapet af en kristligt sinnad direktion i hvarje läraredistrikt bestående af ordförande och två ledamöter, hvilka kyrkorådet väljer. För saken intresserade kvinnor kunna äfven inväljas i direktionen.

§ 13

Presterskapet sammankallar vid behof direktionen för att öfverlägga och besluta om skolans angelägenheter."

Reglementet insändes till Domkapitlet för stadfästelse. Det utvisar tydligt på vilken nivå den kyrkliga skolundervisningen vid nämnda tid­punkt befann sig, och vi finner vid närmare begrundan, att den ambu­latoriska skolan under flera decennier kom att ha en synnerligen stor betydelse för barnens undervisning och fostran.

Några vanliga läroböcker

Biblisk historia: Ernst Lönnbergs lärobok, kallad "Latinsboken", senare F. V. Sundsvalls lärobok.
Katekes: Svebilii katekes, den s.k. långkatekesen.
Läsning: Abc-boken, Nya testamentet och Ernst Lönnbergs Läsebok för barn.
Räkning: Ernst Lönnbergs lärobok. Sång: Psalmboken och Sionsharpan.

Skolans lärare

Följande lärare har under längre eller kortare tid varit verksamma inom den ambulatoriska skolan:

Simon Lillskrubb 1881, Johan Hagberg 1882, Johan Still 1883, Vilhelm Sandkulla 1885. Johan Finnelä 1885, Anna Staffans 1890, Anders Kaustinen 1891, Artur Hedlund 1892, Alina Sandvik 1892, Rosa Skullbacka 1894, Matilda Dahlbacka 1894, Oskar Storbacka 1897, An­ders Bygden 1900, Emma Granholm 1900, Maria Högnabba 1901, Eufemia Storbacka 1902, Emma Kettu 1903, Marta Byskata 1903, Emma Smedjebacka 1904, Irene Wiik 1904, Viktor Ahlsved 1905, Ester Furu 1907, Alexandra Lillvik 1907, Selma Lillvik 1910, Helga Dahl­backa 1910, Ellen Djupsjöbacka 1912 och Elin Wistbacka 1916.

De antecknade årtalen anger, när ifrågavarande lärare första gången omnämnes i protokollboken. Allas tjänstgöringstid kan ej exakt anges, men tydligt är, att de flesta verkat bara ett eller ett fåtal år. Rosa Skull­backa med sina 22 tjänsteår 1894—1916 och Selma Lillvik med 28 tjänsteår 1910—1938 kom att bli den ambulatoriska skolans verkliga trotjänare.

Rosa Skullbacka berättar:

— Efter det jag under sex veckors tid fick hålla förberedande skola i Kyrkoby under lärare Sundells ledning, började jag som 14-årig flicka hålla skola i min hemby. Mina elever var i samma ålder som jag. Men ändå behövde jag aldrig anlita hjälp för att upprätthålla ordningen.

— Det var inga lätta dagar. De fyra räknesätten skulle inläras. De mera försigkomna räknade t.o.m. bråk. Skollokalen var för det mesta trång. Jag hade inte rum för min stol på golvet ens, utan det hände, att jag var tvungen att placera den på ena bordsändan.

— När vi hade skola i Djöstas framstuga, kom Nörrback-Matt in och frågade: "Vem er i, som lås ha skola, tå ni sitär jär eismän?" Jag steg fram och sa: "Här är jag". Jag var nämligen så liten, att han inte fäste sig vid mig, där jag satt på ena ändan av bänken bredvid eleverna.

— När jag började som lärarinna, hade jag som motto: "Bliv en mästare i ditt yrke". När jag slutar, säger jag: "Intet är den som sår, intet är den som vattnar, Gud allena äran, som växten giver".

Rosa Skullbacka fortsatte sitt skolarbete som lärarinna vid Björk­backa lägre folkskola, tills hon år 1946 avgick med pension. Hon hade då varit lärarinna i 52 års tid.

Erik Granvik

Ur ”Skolväsendet i Terjärv intill 1960”