Sandvik aptekarn

På 1880-talet bodde apotekare Axel Thedor Wickman på Sandvik i Terjärv. Han bodde där i nio år. Därav härleder sig namnet "Sand­vik aptekarn", som han av ortsbor allmänt kallades. Det finns en massa apotekare och läkare i den Wickmanska släkten.

Apotekare Axel Thedor Wickman, född i Brahestad 23.9.1828. Far: Carl Martini Cristiani Wickman, född 8.8.1792, apotekare i Brahe­stad. Gift 2.8.1821 med Beata Gustava Frosterus. Farfar: Stadskirurgen i Brahestad Mårten Kristian Wickman född 1753, död 1804. Gift med Anna Cristina Caroli Henrici Ståhle, född 31.10.1788. Hon var Sursill i 11 led.

Apotekare Axel Theodor Wickman avlade studentexamen efter självstudier i hemmet, tjänstgjorde på sin fars apotek från 1.9.1839. Blev farmaceut i Uleåborg 13.11.1844. Tjänstgjorde från 1.5.1847 till 1.5.1859 vid Schaumans apotek i Jakobstad. Blev provisor 15.5.1849. Skötte Malmbergs apotek i Nykarleby och från 1853 sin brors i Brahestad. 21.9.1854 fick han rättighet till andra apoteket i Gamlakarleby vilket han öppnade 1.8.1854. 20.5.1880 sålde han sitt apotek till apotekaren Frans Löfhjelm och flyttade då till Sand­vik i Terjärv. År 1890 den 21.5. flyttade han till Kortesjärvi. 1892-1893 var han föreståndare för Turva alkoholisthem men av­gick på grund av sjukdom och flyt­tade till sin son Theodor, som var överläkare vid lasarettet i Tavastehus. Där dog han i hjärt­slag 2.7.1895. Är också begraven därstädes.

Sittande fr. v.: dottern Anna Tekla, apotekare Axel Theodor Wickman,
dottern Gustava Maria, systern Selma. Stående fr.v. mågen Erik Gustav
Hasselgren, sonen Emil Theodor, dottern Fredrika Mathilda, mågen
Isak August Björklund, mågen Karl Gustav Krohn.

Apotekare Wickman var gift med Maria Häggblom från Nykarleby. Född 28.5 1833. Dog i smittkoppor i Gamlakarleby 18.3.1867.

Barn:

Gustava Maria, född 19.10.1852 i Nykarleby. Dog 20.12.1932 i  Gamlakarleby. Make: Kyrkoherde Earl Gustaf Krohn, född 30.1.1853 död i lungsot i Kaustby 11.11.1901. Är också begraven därstädes.

Fredrika Matilda född 21.10.1854. Dog i Korsholm 1923, men be­graven i Gamlakarleby. Make: Teol. doktor Isak August Björklund född i Gamlakarleby 7.12.1855.Han är begraven i Gamlakarleby.,

Emil Theodor född 13.8.1859. Inflyttade till Terjärv 30.5.1880. År 1890 den 21.3 flyttade han till Kortesjärvi. Senare till Tavastehus där han var överläkare på lasarettet. Död i Helsingfors 26.2.1912. Gift med Agnes Frosterus.

Anna Thekla, född 23.10.1857. Den 11.11.1885 flyttade hon (från Perho) till Terjärv. 21.3.1890 flyttade hon till Kortesjärvi. Därifrån till sin broder Theodor, men senare till Helsingfors, där hon dog och är begraven. Make: Pastor Erik Gustaf Hasselgren, född 30.10.1855 dog på Sandvik i lungsot 22.10.1885. Han är begraven i Terjärv jämte fyra av sina barn.

Apotekar Wickman hade 11 syskon. Bland dem Anna Selma, född 29.5.1822. Hon bodde också på Sandvik. Hon undervisade sina brorsbarn speciellt i musik. De var alla skickliga pianister. Också byns barn fick del av hennes undervisning. SeIma dog på Sandvik 9.10. år 1844 i kräfta och är begraven i Terjärv. 

Jag vill rätta ett misstag son insmugit sig i Terjärv skolhistorik. Där står på sidan 76: "Tekla Wickman, Aptekars-fröken, höll skola på 1870-talet bl.a. i Nygårds ”oppistugo'' på Sandvik. Hon var sträng som lärarinna och slog med linjalen på fingrarna vid behov. Hon var dottern till apotekaren och gifte sig sedan ned en präst. Det var inte Thekla som var lärarinna utan hennes faster Selma. Thekla var då redan gift Hasselgren. Ej heller var det på 1870-talet utan på 1880-talet.

Apotekare Wickman var en märkesman på olika områden. Han blev även mycket anlitad som läkare. Han hade stor praktik och folk kom även långväga ifrån för att söka bot för sina sjukdomar. Jag har lagt märke till, när jag språkat ned folk från våra finska grann­socknar, att det varit många som besökt Sandvik under aptekare Wickmans tid.

Aptekar Wickman var varmt religiös och han ville bota folk både till kropp och själ. Präster och predikanter var ofta gäster i det gästfria Wickmanska hemmet och alla hans mågar var präster. Det hölls ofta bibelförklaringar på Sandvik. Den evangeliska rikt­ningen låg honom varmt on hjärtat. Otaliga är de böcker, nyatestamenten, biblar, Fjellstedts förklaringsbiblar och postillor samt andra religiösa böcker, son han skänkte åt bybor och bekanta. Sär­skilt då som bröllops-, namnsdags- och födelsedagsgåvor. En väckelsetid svepte över bygden under denna tid.

Banbrytare för nykterhetsarbetet

Det var allmänt att de ha­de brännvin på begravningar. De hade smörgås och brännvinskanna på bordet, så att folk fick ta åt sig. Men Wickman och Hellberg fick dem att minska på förtärandet så att de började bjuda med kanna eller pokal och på det viset blev det endast en sup till var person. De fick nog mothugg från många håll, inte endast av drinkare utan också av skåpsupare. Men det har ju alltid varit så, att när något nytt införts, så har det alltid funnits personer som sätter sig på tvären. Men både Wickman och Mellberg hade stort inflytande och de mera rättänkande började inse att de hade rätt. Vi kan ej tillfullo uppskatta det arbete som apotekare Wickman ut­fört. Tänk att i ett så tidigt skede börja arbeta för nykterhets­idén. Och jag tror att det burit frukt, ty terjärvborna har över­huvudtaget varit ett nyktert folk. Någon nykterhetsförening bilda­de de ej. Men jag tror att de tog det på det rätta sättet, när de arbetade i början utan förening på upplysningens väg. Hade de genast från början försökt bilda en förening, så tror jag att de knappast fått några medlemmar. Nykterhetsföreningen tillkom först år 1895 med Joh. Vilhelm Fontell som ordförande. Det var lättare då att bilda en förening, när apotekare Wickman redan 15 år tidi­gare började bereda jordmånen för nykterheten. Så honom tillkom­mer nog äran att vara banbrytare för nykterhetsarbetet i Terjärv. Terjärv hade ej varit vad det är idag utan nykterhetsarbetet. För bönderna hade nog haft det svårt att med sina små hemman och karga jordar om superiet hade fortsatt. Inköpet av brännvin har i alla tider slukat ansenliga summor och därtill kommer allt det andra som kommer med dryckenskapen.

Stor naturvän

Apotekare Wickman var en stor naturvän. Han hade öga för det sköna. Han var intresserad av att plantera träd och pyssla med sina blommor. Han planterade björkalléer och prydnadsträd. Den vackra björkallén ner till sjön vid Sandvik som tjusat så mångens öga, är som ett ovärderligt arv efter honom. Jag har varit van ända från barndomen att blicka ut genom fönstret och betrakta den vack­ra utsikten. Det har varit som en vacker tavla. Särskilt björkallén ner till den vackra sjön och Haraholmens mjuka strandlinje, där björkarna speglar sig i vattnet. Nu har björkallén genom det pågående nyskiftet varit hotad att förstöras. Det är svårt att tro att det ännu i vår tid  när det talas så mycket om hembygdens förskönande - skall finnas sådana förrättningsmän, som alls kan tänka på någonting sådant. I all synnerhet som ej alls något fog därtill föreligger.

Apotekare Wickman anlade också en kryddgård, som var ovanligt på landsbygden den tiden. Han tillbringade mycket av sina lediga stunder på den lilla vackra holmen. Han ställde till talko att köra jord till den steniga holmen. Där planterade han sedan träd och blommor. En paviljong lät han också uppföra där. Holmen har fått sitt namn efter honom och kallas ännu i dag för "Aptekars holmen".

Ortsborna hade stor respekt och förtroende för honom. Jag kommer ihåg att i min barndom så talade äldre människor med vörd­nad om Sandvik aptekarn. Det är skada att det ej finns mera av sådana personer.

Jag kommer ofta med tacksamhet ihåg hans gärning.

Uno Sandvik
Släkt och Hävd 1962