HÖGNABBA FOLKSKOLA

Inledning

Den ambulatoriska skolan, som redan i många år verkat för att be­främja läskunnigheten och folkbildningen, hade burit riklig frukt runt­om i våra bygder. Men de mera framåtsträvande bönderna ansåg tyd­ligen denna skolas svagheter och ivrade för en effektivare och mera ändamålsenlig folkundervisning.

Också på Högnabba fanns skolvänliga och framåtsträvande män, vil­ka med stor hänförelse arbetade för inrättandet av en egen fast små­skola. Den ambulatoriska skolan förde ett kringflackande liv och verka­de i bondstugor, där gårdens folk kom och gick och uträttade sina dag­liga sysslor. År 1908 fick skolan sin hemvist i Högnabba bönehus, vil­ket nyligen blivit uppfört av Ev. Unga i Kortjärvi, Högnabba och Små­bönders. Redan detta att skolan blev bofast i centrum av byn var ett stort steg framåt i utvecklingen. Visserligen var utrummet i bönehusets ser­veringsrum alldeles för litet och elevmaterialet för brokigt för att resul­tatet skulle bli det bästa möjliga. Åldersskillnaden kunde ibland vara 10—12 år mellan eleverna i samma klass, vilket i hög grad försvårade undervisningen.

Byborna bygger  sig  en egen  skola

Högnabba småskola omtalas redan 1911 i kommunalstämmans pro­tokoll, där det bl.a. heter: "Frågan om bidrag för en tilltänkt fast små­skola å Högnabba bordlades, tills frågan om reglering av distrikten för ambulatoriska skolorna varit före å kyrkostämma." I samma protokoll av den 3. 8. 1913 heter det: "Kommunen förpliktar sig att för läsåret 1913—14 upprätthålla de av Terjärv Ungdomsförening och Högnabba fasta småskoldistrikt tidigare uppehållna fasta småskolorna."

Högnabba utgjordes således redan ett skilt småskoldistrikt med en fast småskola. Varje skolområde eller distrikt fick själv svara för utgif­terna för skolan. Lärarens lön, vilken denna tid uppgick till 400 mk per år, täcktes dels genom terminsavgifter och inskrivningsavgiften dels ge­nom bidrag från Svenska folkskolans vänner.

Terminsavgiften var i början 1 mk per elev av delägare i skolan och 3 mk för icke-delägare. För uppvärmningen av skolan och lärarin­nans bostad uttaxerades en fjärdedels famn ved för varje barn måls­mannen hade i skolan. Skolarbetet hade kommit igång på allvar och en kompetent lärarinna, Edit Eriksson, hade anställts från hösten 1913.

Men ännu var inte målet nått — ett eget skolhus var målet. Så re­sonerade de energiska gubbarna på Högnabba. Man höll stämmor och sammanträden och snart enades man om att en egen skola skulle upp­föras. På Gustav Högnabbas mark alldeles i närheten av bönehuset skul­le skolan byggas. De ledande männen i nämnda byggnadsföretag torde ha varit Joel Skytte, Carl V. Björk, Karl Wistbacka och Alfred Dahlvik. Virket till skolan anskaffades genom insamling av stockar i byn. Stockarna sågades sedan till bräder och plankor av vilka skolan uppfördes. Sommaren 1914 byggdes skolan, främst av Carl V. Björk, Joel Skytte och Alfred Dahlvik. Många frivilliga dagsverken utfördes av byborna. Fönsterbågar, karmar, dörrar och annan inredning utfördes av Matts och Herman Storbacka från Småbönders.

När skolarbetet på hösten 1914 vidtog, stod den nya skolan klar att tas i bruk. Invigningen hölls den 8 sept. 1914 under stor anslutning av byborna. Elevantalet var högt denna tid jämfört med nu. I första klas­sen fanns 15 och i andra klassen 17 elever.

Denna skola underhölls också i början av byborna, men år 1916 ut­hyrdes den till kommunen. I protokollet från Högnabba småskoldirek-tion av den 9 maj 1916 heter det: "Stemman godkändt att till Komun uthyra småskolan för två år framåt för en årlig hyra av 300 mk räknat från läsåret 1916 års början och bör skolan efter nämda årens slut iståndsettas i samma skick som vid tillträde." Innan skolan uthyrdes till kommunen uppfördes ett uthus i sydöstra hörnet av skoltomten alldeles intill vägen till Småbönders. Byggnaden skulle bli 3 x 5 m och uppfördes av Joel Skytte mot en ersättning av 40 mk. Skolan omfattade klassrum, tambur och lärarbostad om ett rum och kök.

Högre folkskola inrättas

Eleverna från Högnabba, vilka genomgått den tvååriga småskolan, fortsatte i regel sin skolgång vid Kortjärvi högre folkskola belägen på Djupsjöbacka. Men skolvägen var lång och besvärlig att färdas vintertid och elevantalet var ganska högt. Detta bidrog i hög grad till att man kom på den idén att inrätta en folkskola på Högnabba. I kommunalstäm­mans protokoll av den 6. 12. 1915 heter det: "Kortjärvi skolfråga upp­togs till behandling. Lär. G. V. Pass, föräldrar och målsmän inlämnade till stämman en skrivelse med anhållan att en högre folkskola på Hög­nabba måtte ordnas, ävensom en skrivelse från inspektör H. Appelberg med uppmaning att anställa en biträdande lärare vid Kortjärvi skola el­ler genom delning av distriktet inrätta en ny skola på Högnabba.

Därefter vidtog en saklig och allsidig saken belysande diskussion, varunder Kortjärvi folkskolas nuvarande förhållanden ävensom den till­tänkta nya skolans möjligheter kommo till synes. Diskussionen utmyn­nade i ett enhälligt beslut, vari även de från det ämnade nya skoldistritet talrikt församlade instämde, att med hänsyn till de svårigheter, som den nuvarande tiden förorsakade i fråga om anskaffande av byggnads­material m.m. ingen ny skolbyggnad under sådana förhållanden ännu i närmaste framtid skall för skolan å Högnabba uppföras. Däremot beslöt stämman att anställa en biträdande lärare eller lärarinna i hyrd lokal å Högnabba från den 1 aug. 1916 för en obestämd framtid. Med anled­ning därav tillsatte stämman ett utskott med uppgift att närmare under­söka förhållanden i Kortjärvi skoldistrikt samt till stämman inkomma med utlåtande och förslag. Detta skulle meddelas inspektorn för god­kännande. Kommittén bestod av Kortjärvi skoldirektion förstärkt med J. E. Hästbacka, K. J. Granholm och Axel Bexar."

I kommunalstämmans protokoll av den 30 juni 1916 heter det: "Se­dan de ifråga om inrättandet av en högre folkskola å Högnabba tillkom­na handlingar blivit för stämman upplästa, upptogs frågan ytterligare till diskussion. Med anledning av vad sålunda i saken förelupit, beslöt stämman att en högre folkskola för gossar och flickor skulle från början av innevarande läsår vidtaga med sin verksamhet å Högnabba inom Kortjärvi folkskoldistrikt i hyrd lokal, tills sagda skoldistrikt blir delat och skolan å Högnabba kan inrymmas i eget hus."

Vid skolan anställes en lärare och en handarbetslärarinna. Såsom lokal för skolan under de närmaste två åren upphyres Högnabba fasta småskollokal och däri befintlig bostad för en lärare mot en årlig hyra av trehundra mark som av distriktet begärts samt med skyldighet för kommunen, att sedan skolan inrymmes i egen lokal och icke mera an­vänder den hyrda småskolan invändigt måla och tapetsera densamma, om behovet sådant påkallar. Såsom slöjdrum skulle Gustav Högnabbas framstuga upphyras mot en av honom begärd årlig hyra av trettio mk. En högre folkskola på Högnabba hade kommit till stånd. Till skolans första lärare antogs fr.o.m. 6. 10. 1916 Johan Heribert Furu, som för­blev skolan trogen i nära fyrtio år. Till handarbetslärarinna antogs fru G. V. Pass.

Småskolan fick igen för två år framåt inrymmas i bönehusets ser­veringsrum. Julfester och andra större fester hölls i det rymliga böne­husets predikosal, tills den nya skolan kom till.

År 1917 delades Kortjärvi folkskoldistrikt på anmodan av folkskol­inspektören och Högnabba blev ett skilt distrikt med egen folkskoldirektion. Till Högnabba folkskoldistrikt överfördes Skytte, Högnabba, Dahl­vik och Granvik hemmansnumror ävensom av Svartsjö-nummer de går­dar, som icke ägde del i Småbönders privata folkskola samt alla torpare, som var bosatta på Kyrkoby marker inom rayonen för nämnda sko­la. Dessutom överfördes Rymbacka av Ahlsved nr och det s.k. Snickar-Abbas underlydande Långbacka nummer. I kommunalstämmans pro­tokoll av den 29. 7. 1917 heter det vidare:

"Förenämnda delning anse vi böra äga bestånd, dock med den för­ändringen att från Kyrkoby skoldistrikt avskiljas de s.k. Hackas och Fröjdö gårdarna, vilka gårdar böra förenas med Högnabba skoldistrikt. Denna förändring synes oss påkallad emedan elevantalet vid Kyrkoby folkskola hotar att överstiga det antal, som lagen strängt taget tillåter tvenne lärare undervisa på fyra klasser och för att därjämte en jämnare fördelning av eleverna på de olika lärarna, varförutom väglängden för de nämnda gårdarna är t.o.m. kortare till Högnabba skola." Kommit­tén som utarbetade detta delningsförslag bestod av J. E. Hästbacka, K. J. Granholm, Alfred Dahlvik, Matts Sandvik och Matts Granvik. Ovan­nämnda förslag godkändes, men Viktor och Emil Svartsjös anhållan om att bliva överförda till Småbönders distrikt godkändes också.

Högre folkskolan får eget hus

Redan detta att Högnabba fick sin egen folkskola om än så länge i hyrd lokal var ett stort steg framåt i utvecklingen. Eleverna fick kortare väg till skolan och skolan med dess lärare blev den samlande och spor­rande kraften i byn. Men ännu var inte målet nått — en högre folkskola i eget hus var målet. Direktionen gjorde allt vad den kunde för att få till stånd byggandet av skolan. I kommunalstämmans protokoll av den 31. 12. 1917 heter det bl.a.: "I anledning av Högnabba folkskoldirektions anhållan om uppförande av egen lokal för folkskolan till nästkom­mande höst, då hyresavtalet för den för ändamålet upphyrda småskol-lokalen utgår, beslöt stämman enhälligt att trots den rådande dyrtiden uppföra lokal för sagda skola, vilket arbete skulle vidtaga under instun­dande år och utföras med det första möjliga ..."

För utrönande av den lämpligaste platsen för skolans placering i distriktet samt för vidtagande av förberedande åtgärder, som för folk­skolans uppförande är nödvändiga utsågs läraren J. H. Furu, arbetsförmannen Emil Granqvist, bonden Joel Skytte, arbetsförmannen Karl Björk från Kyrkoby och bonden Joel Sågfors från Hästbacka by, vilka äga att vidtaga undersökande förberedelser för arbetets realisering samt inkomma med rön och förslag till kommunalstämman.

Den 28. 1. 1918 föredrogs kommitténs förslag i kommunalstämman. I förslaget fanns två platser nämnda för den tilltänkta folkskolan. Den ena platsen var belägen mittemot småskolan benämnd Konungsnabba tillhörig bonden Gustav Högnabba. Den andra var belägen norr om Högnabba benämnd Dalsvedä tillhörig bonden Anders Högnabba. Med hänsyn till lämpligheten och jordens beskaffenhet m.m. beslöts att den förstnämnda platsen skulle utses och erforderlig mark köpas. Köpepriset utgjorde 100 mk per kappland för såväl odlad som oodlad jord.

För anskaffande av virke för byggnaderna hade kommittén av bon­den Leander Grannabba inköpt en skogslott för ett pris av 2.400 mk. Från denna skog på Pansarbacken fick man så mycket virke att det för­slog till hela skolan och uthuset, dessutom ved för flera år framåt även för andra skolor i kommunen.

Till att leda och övervaka byggandet utsågs en 6-marmakommitté be­stående av Alfr. Dahlvik, K. J. Långbacka, Joel Skytte, C. V. Björk, Teodor Granvik och Viktor Kaitajärvi. Till ordf. för kommittén valdes dessutom läraren J. H. Furu. Bonden Alfred Dahlvik utsågs till kassör för byggnadsarbetet och fick i uppdrag att å kommunens vägnar upp­taga erforderligt byggnadslån. Ritningarna till skolan utfördes av lärare J. H. Furu i samråd med folkskolinspektören. Skolan skulle omfatta för­utom klassrum, en slöjdsal, korridor och lärarbostad om tre rum och kök. Folkskolinspektören önskade att skolsalarna skulle placeras mot norr och bostaden mot söder, men läraren Furu önskade att bostaden skulle placeras mot norr därför att trädgårdslandet låg på denna sida och en friare utsikt över byn härigenom erhölls.

Byggnadsarbetet vidtog under sommaren 1918 men fördröjdes av frihetskriget. Först på hösten 1919 stod skolan så pass färdig att den kunde tas i bruk.

Uppförandet av skolan försåldes på auktion och Karl Högnabba åtog sig att upptimra väggarna och insätta golv- och mellantaksvasor för en ersättning av 2.100 mk. Fönsterbågar och -karmar köptes från Uleåborg och har visat sig vara av synnerligen hållbart material. Många gratisdagsverken utfördes av byborna, särskilt jämnandet av gårdsplanen, vil­ken var synnerligen stenbunden och hård. Sockeln gjordes av vanlig sten men beslogs sedan med betong.

Skolan blev som sagt färdig hösten 1919 och invigningen skedde den 15 oktober samma år, under stor anslutning av byborna. Invigningsta­let hölls av kyrkoherden Isidor Eriksson, som i sitt allvarsmättade tal betonade skolans fostrande betydelse, fostran för tid och evighet. Han inskärpte också Guds ords fundamentala betydelse för all kristlig upp­fostran. Lär. J. H. Furu berörde i sitt hälsningstal frågor som hört sam­man med skolans byggande men också betydelsen av att äga kunskap och en sann gudsfruktan, som är vishetens begynnelse.

Bygdens folk både äldre och yngre hjälpte villigt till med att förbe­reda invigningsfesten, som blev en stämningsfull fest. En milstolpe i byns historia hade passerats. Nu först var man nöjd, när en egen fin skola hade uppförts. Skolarbetet kunde nu på allvar börja, och småskolan fick åter inträda i sina forna lokal.

Skoldirektionerna

När Högnabba år 1917 bildade ett eget folkskoldistrikt, utsågs också en egen direktion. Tidigare hade några män från Högnabba tillhört Kortjärvi folkskoldirektion, bl.a. Oskar Skytte, Alfred Dahlvik och M-L. Granvik. Samtliga dessa valdes till medlemmar i Högnabba första folk­skoldirektion och nyvaldes C. W. Björk, Emil Granqvist och K. J. Lång­backa. Suppleanter blev Fridolf Högnabba och Josef Granö. Carl W. Björk utsågs till direktionens första ordförande och kvarstod till sin död 1924, då han efterträddes av Alfred Dahlvik, vilken också kvarstod till sin död 1930, varvid Emil Granqvist utsågs till ordförande. Han kvar­stod också till sin död 1935, då Fridolf Högnabba valdes till ordföran­de. År 1942 tillträdde Johannes Skytte posten som ordförande. Vår nu­varande ordf. Uno Dahlvik invaldes redan år 1930 som medlem i direk­tionen efter sin avlidne fader. År 1946 utsågs han till ordförande efter framlidne Johannes Skytte.

Högnabba småskola bestod sig i början med en egen direktion. I det tidigaste funna protokollet daterat 4. 9. 1916 omnämnes att Carl W. Björk innehade ordförandeposten, K. J. Granqvist viceordf., sekr. K. J. Långbacka, vicesekr. Josef Granö. Till "bestyreisen" hörde dessutom Leander Grannabba, Alexander Högnabba, Oskar Granö och Gustav Högnabba.

Direktionen för Högnabba folkskola består i detta nu av Uno Dahl­vik ordf., Edvin Högnabba viceordf., övriga ledamöter är Karl Fors, Bror Storbacka, Åke Granvik, Tor Högnabba och sekr. Rurik Storbacka.

Några viktigare tilldragelser i skolans senare tillvaro

Sedan byggnadsfrågorna ordnat sig för Högnabba folkskola, vidtog en lugn och rogivande arbetsperiod. Men ännu fanns det rum för för­bättringar. Utan att närmare gå in på några detaljer vill jag plocka fram några saker, som kan ha sitt intresse.

År 1921 grävdes brunnen på skolans egen tomt. Enligt ett förefint­ligt avtal uppgjort redan innan skolan byggdes äger skolan rätt att för all framtid använda Josef Granös brunn mot en utbetalad engångser­sättning av 150 fmk. Samma år anskaffades också den första orgeln till folkskolan. Tidigare hade Oskar Granviks orgel upphyrts. År 1922 upp­fördes en bad- och tvättstuga av Herman Sunde mot en ersättning av 640 mk. År 1923 brädfodrades skolan av Joel Skytte. År 1925 skänkte postföreståndarinnan i Evijärvi fröken Calamnius ett antal värdefulla böcker till skolans bibliotek.

Frågan om införandet av elevbespisning diskuterades första gången år 1930, men direktionen ansåg sig ej under då rådande förhållanden kunna bestyrka förslaget.

År 1936 utbjudes eldningen och städningen för första gången. Hit­tills hade eleverna skött om den saken. Alexander Högnabba åtog att städa, skura, elda och hugga all ved för 1200 mk i året.

Först år 1948 infördes elevbespisning. Matlagningen ägde rum i småskolans kök och eleverna åt sin mat vid pulpeterna.

År 1954 förstorades folkskolans tomt så att en ca 1900 kvm stor lek- och bollplan erhölls. Samma år byggdes också ett nytt uthus för folkskolan. I detta inrymdes också skolköket och matsalen. Två år sena­re erhöll också småskolan en ny uthusbyggnad.

Några uppgifter om eleverna

När Högnabba folkskola för drygt 40 år sedan slog upp sina portar, var elevtillströmningen mycket stor. I kl. I—II fanns denna tid ca 30 elever och i de övriga klasserna ungefär lika mycket. Läsåret 1934—35 fanns i den egentliga folkskolan 40 elever, men efter detta börjar elev­antalet minska rätt kraftigt, så att år 1948 fanns endast 22 elever. Nu är elevantalet i kl. I—VII endast 25, vilket tal är det lägsta för en skola med två lärare får ha. Fara för indragningen av skolan är stor.

I  krigen  fallna

På folkskolans vägg finns en marmorplatta med rubriken För foster­landet. Här kan besökaren läsa namnen på de 9 män, vilka givit sina unga liv för vårt lands frihet och oberoende.

Axel Dahlvik 3. 4. 1918  

Martin Skytte 6. 12. 1940 

Ragnar Björk 27. 7. 1941 

Lars Skytte 2. 12. 1942 

Rude Grankvist 3. 2. 1944

Lars Sandvik 19. 2. 1944

Knut Sandvik 17. 7. 1944

Elmer Skytte 22. 7. 1944

Erik Grankvist 9. 10. 1944    
      

Lärare anställda vid Högnabba lägre och högre folkskola

Redan innan Högnabba småskola inrymdes i egen lokal, anställdes den första utbildade lärarinnan, Ester Furu, vilken verkade vid skolan under åren 1910—12. Hösten 1912 fick hon tjänst i Kronoby. Nu ut­sågs Regina Vidjeskog till lärarinna, men också hon lämnade skolan efter några månaders tjänstgöring. För återstoden av läsåret kunde ingen kompetent lärarinna erhållas, utan antogs Rebecka Wistbacka (Dahlvik). Fr.o.m. läsåret 1913—14 års början antogs lärarinnan Edit Eriksson (Högnabba). Hon förblev skolan trogen i över 40 år och utförde ett välsignelsebringande arbete i folkbildningens tjänst. År 1954 avgick hon med pension och efterträddes av lär. Estrid Elisabeth Sandvik, som fortfarande innehar denna tjänst.

När folkskolan år 1916 inrättades antogs lär. Johan Heribert Furu till skolans första lärare. Också han förblev skolan trogen i nära fyra decennier. Genom gedigna kunskaper, en talande tunga och en klar syn på olika ting blev J. H. Furu en uppskattad pedagog, som utstakade vä­gen och var en god vägvisare under en lång följd av år. År 1953 avgick han med pension och efterträddes av lär. Stig Slotte. Han verkade vid skolan endast tre år och efterträddes av skolans nuvarande lärare Rurik Storbacka.

Till handarbetslärarinna utsågs 1916 fru G. V. Pass. Hon kvarstod endast två år och efterträddes 1918 av Irene Storbacka. Hon tjänstgjor­de ända till 1954, då Elisabeth Sandvik övertog handarbetslärarinnetjänsten.

Avslutning

Högnabba folkskola på stranden av den vackra Peckassjön har un­der sin snart 50-åriga tillvaro utgjort medelpunkten i byns andliga liv. Här har bygdens folk troget mött upp till olika slags fester och möten. Skolans lärare har vid sidan av det dagliga skolarbetet verkat för byg­dens förkovran och stått i spetsen för flere olika föreningar. När man nu ställs inför det faktum, att skolan med all sannolikhet inom en snar framtid kommer att indras på grund av elevbrist och sjunde klassens överförande till medborgarskolan, går tanken osökt tillbaka i tiden till de män, vilka med stor hänförelse arbetade för denna skolas tillblivelse. Huru skulle det icke smärta dem att se sin kära skola tillbommas och så småningom försvinna ur det uppväxande släktets medvetande. Även un­der kommande år kommer byskolorna att fylla sin uppgift liksom hittills. Vår önskan skulle vara att Högnabba folkskola även i kommande dagar skulle få utgöra den fyrbåk den alltid varit, en andlig fyrbåk av oskattbart värde och en samlingsplats för bygdens befolkning.

Rurik Storbacka

Ur ”Skolväsendet i Terjärv intill 1960”