| Nytt föreningshus i Terjärv |
| Skrivet av öb |
| 2005-04-17 02:24 |
|
NYTT FÖRENINGSHUS I TERJARV Småbönders ståtliga ungdomshus i Terjärv invigdes senaste söndag. Till invigningsfesten hade infunnit sig en talrik publik, som uppskattades till flere hundra personer, från hem- och grannsocknarna. Ungdomen dominerade givetvis, men vid själva invigningsfesten, som började kl. 3 e. m. voro även talrika äldre personer närvarande. Festen öppnades med några musikstycken av Terjärv kyrkobys hornkapell. Därpå sjöngs sången "Jag älskar min hembygd" unisont. Så framträdde Småbönders ungdoms- förenings ordförande hr Mauritz Storbacka och höll ett belysande tal, vari berördes avsikten med föreningshusets byggande samt de svårigheter man stött på. Talaren tackade husets byggmästare och alla som på ett eller annat sätt bidragit till dess tillkomst. Festprologen "Tal till ungdomen" upplästes av dess författare Joel Granvik. Den lyder: Ett hem är trevnadens stilla vrå, en lycklig plats, som tjusar, drager, som sent omsider dem även tager, som uppå villsamma vägar gå. Men ungdomshem! Vad är väl det? En plats för flärd och ytlighet, där synden sjunger sin heta sång? Nej, ungdomshem är ibland andra en plats för fostran av dem som vandra på lyckodrömmarnas hala spång, är efter skola och hem belägen som tredje hållplats vid allfarvägen. Men så befunnet det är det blott, där vaksamt vakar dess lednings öga; där husets trösklar ock timrats höga, så slusk och niding där finna gott, att stanna vackert utanför. Ett ungdomshem det är som sig bör, om däri övas sång, spel och glam ooh nyttigt tal uti god förening. Då bringas ungdom den sunda mening, att världen skall av dem föras fram. Det blir en idrott bland många andra, som ingen mänska med fog kan klandra. Vi måste alla nu hålla vakt att håglöshetens onda lära ej griper kring sig bland fränder kära och tar vår ungdom uti sin makt; ty håglöshet är ett första steg på undergångens branta väg. Nu höves strävan och goda uppslag att ungdomen som förr kan drömma om ljusa tider, men dock ej glömma att liv är kamp och hårda tag att som man sår i vårens tider, så skördar man när sommarn lider. Du måste, ungdom, dig lära det att flit och framgång tillsammans höra. Du får ej glömma ditt vardagsgöra för samfundslivets mångfaldighet. Då drar du sorg över mor och far och alla dem, för dig kämpat har i tunga tider mot nöd och brist. Då sörja hemgårdens alla tegar och träden sucka vid hemmets vägar och allt omkring dig blir tungt och trist. Du måste minns att nöjeslivet som ljus i vardagens id är givet. Sedan följde god kvartettsång under lärare V. Österbackas ledning. Fröken Vendla Storbacka uppläste flärdfritt och vackert Z. Topélius lika kända som lärorika dikt "Konungens gåva". Programmets andra avdelning började med hornmusik. Musiken slutade med några fanfarer. Därpå höll lär. Bertil Furu ett stämningsrikt festtal, som läses på annan plats i dagens tidning. Ännu uppträdde manskvartetten med några käcka sånger. Lantbrukaren Oskar Furu deklamerade med känsla och kraft Hjalmar Procopés "Svensk ungdom" och Z. Topelius "Finlands namn". Avslutningstalet hölls av lärare V. Österbacka. Hälsningar och gratulationer framfördes av hr U. Smedjebacka från Terjärv ungdomsförening och av herr Joel G r a n v i k från Österbottens svenska ungdomsförbund. Under hög stämning slutade festen med "Vårt land". Kl. 8 e. m. var det soaré med teater och dans. Öb 15.10.1931 |
| Senast uppdaterad 2005-05-11 13:15 |
