Flästji, ärtsoppa å manöver

Skrivet av Uno Högnäs

2011-02-14 19:43

Flästji, ärtsoppa å manöver

Hä är äin heitan da i sluutä åv juli 1920. Vår skadroonä ha just sluta äin 3 tiims footexercis å fått leedit på ättmäddan. Friman, Andersson, Träisk å ja sitär å röiker veer Alexander den ll:s lejon-monumentä. Soolä gassar över Parola läägrä, å himmilä ä blå juså mejerismjölttji. Ståndå puustar äin väderiil från sunnan å för mässä från baracka vår hätee kännspak dååmä (lukten) åv footsveittä, stäika flästji, vaselin, härskna smöra, skabbsalva m.m. Hätee dååmä hör ju ihop mä lägerliivä, å vi otrycks int ä naa mäir, än va gubba otrycks tjärnga siin, så låftar åv föusä. Men i dag känder näsona vår äin djävlåan, främandan stank.

Friman drar in väädrä juså äin argan åx å röutar. "Nej nej, va grön hte låftar jär åv! Träisk, är ä tö, så ha vaali gallsprängd, ellder månne de ha gräud opp naa rutin (ruttna) ryyssa veer Mierola?" Träisk väit, ätt Friman ä tungviktsbrottar, å svarar tärrmen bestjeelit: "Tö har misstag. Hä låftar från svintjätta på anna siidå läägrä. Te flytta sviina hii för två vika saan, men hä ha blåst anna väädrä, så dååmä ha int besvära oss förr. Te ä bussi djuura. Ska' vi gaa å skåda döm?" Friman mumblar naating om "onöödå bekantskapa" men komber äntå mä oss aader.

På anna siidå läägrä ä svintjätta, ungefär 15 m i fyrkant, mä halvanna meter hög planttji åkring. Räi på läng hålldä hörs grynttasä, pållasä å sorklasä. Men tå vi kikar övi balttji, syns int äin skapandes grand åv svina mä undantag åv 5 tryn å 5 knöölå rumpstritjil, så pälar ur läirvälndi. Tå Andersson kallar, komber 5 svin juså undervattensbååta simand djinå läirvälndji å kliver opp på stranda. Soolä stäikar döm, så ä höurar åv börstä. Å hä låftar, så vi djiter halld oss för näsona å ta ti spring. "Noo taar fn Lodman, om an blandar tömtee svinas flästji i ärtsoppa! Först simar de i dyndjå juså tåskona (grodor). Å saan stäikar soolä in i flästji däis, så de vaal grädda i varva juså rulltårtona", säjr Friman å tjöijis (kräks).

Fyra vikå bakätt har vi stooran manöver. Svina ha de slakta för läng saan. Men Lodman ha int salta flästji tillräcklit, ana liti ä pelas i somarvärmanä. Vi få ärtsoppa ti mäddan, å klocka 11 på kvällda ska' vi ryck ut. Vi ä hungra juså varga å iter backa vår ti toom, fast flästji smakar jaa gu! juså an sku tugg sur diskkluutona. Friman tuggar juså äin tattarkånil, så har fiila tändrä. Han vänder vitögona å spottar nu å tå ut äin fläskbäta. Ti slut slänger an matmattji juså äin handgranat ut på fältta å röutar: "Lodman, va hte har du lagt i hitt soppa!? Hä smakar ju Han Snöud besitta! juså du sku ha siila ä sju varv djinå na gambälan rootgubbs vammalsböxona. Å tjötä saan! Hä smakar jaa gu! åv föusdyndjå. Juså an sku tugg äin föuspiigås paulapjeexona!" "Tö har räätt", säjr Andersson. Hitt flästji smakar åv räina, oförfalska dyndjå. Å häila fältkööke låftar, juså ä brukar låft i Daddes å Nännos kamarä tär heim. Om han tee syltkundji vår ha lagt tömtee svina i soppa, så sima tär i tjätta för nan vikå saan, så ska vi "bräck" onå på glööda, juså Öjbooa djär åt abbora!" . . . Lodman stackarä, så har slaskå iistermaga juså äin tjärng i sjuond mååna på "Jolkkaväiji", springer kring fältkööke å piitar: "Inga rår jag för att fläsket smakar illa! Inga ska' ni skälla på mej!"

Klocka 9 tågar vi i väg! Vi ska anfall från Tavastehus kanttä, å kornett Hartman å sergeant Ekberg anför vår plutonä. Ryttmästar Cleweland å löjtnant Franck mä restä åv skvadroonä drar sä mot Lähijärvi. Tå vi sir äin raketsignal mot stjyyji, ska vi storm å taa Vita gardes förposta ti fånga. Hä regnar å är mörkt juså i sättji. Tyst juså mösa ligger vi i tjäddjå å väntar. Nö å tå korrar ä i maga. Flästji böri smält. Äin piigå komber klamsand ätt trodå från Mattila. Hon har juså all Parola flickona stor stjärttä å tjock bäina juså vävibultta. Träisk nappar ännar i bäinä äin par tuum över mä knää. "Herra Jumala, kuin mina säikähdin!" skvittrar piigå å ställder sä ti säss neer. Tå komber kornett Hartman springad. Arg ha an viri häila kvällda, å nö väser an millan tänddrä juså äin skalderorm: "Vem i glödheta hte var dä som skrek!" Mä sama får an sii piigå. Han hööttar mä raketpistoolä å gurglar: "Poistukaa! Helvettiin pian!" Å piigå knuggar åv mä äin suck.

Ju länger tiidä liider, täss orooliari vaal ä i maga å tolvfingertarmä. I Andersson låter ä juså i äin mejeris radiator. Han vänder sä oroolit å viskar åt mä: "Vänt, bara vi komber ti skooji! Noo taar ja fn så fort knäböjning i alla leder". Mä sama lyser rakettä mot stjyyi, å vi rusar i väg. Men ja är säker åpå, ätt tokan tjäddjå ha int förr å int saan rusa djinå Parola skooji. Vi knäpper opp somt knappa räi förrän vi komber ti skoosliidä. Å bakom första båskona tar 15 kar hukställning å resta springer vidare mä kornettä i spetsa. Te så springer vidare, förlorar känning i mörkrä. Men fast int vi siir 3 meter framför oss, så har vi äntå känning åv varaader. Tack vare höörslä! Hä visistar ti höger, hä stankkar ti vänster å länger bort låter ä, juså tå äin motorpeed ha fått vattna i bensin. Tå vi saan rusar opp, brakar äin salva millan trääda. Vitgardisträ ha avskuri oss från kambraata vår. I argona skuter ja på 4 meters hålldä 5 skott på äin langan råndjil, så bjärktappa plättrar onå i maga å brösta. Men hä hjälper int naa ti taa imoot. Fänrik däis förklarar oss för "döda" . . .

Vi sitär ännö, 14 man, i skoosliidä å röjker, tå soolä stiger opp. Major Lagerspets komber riidand å ryter: "Va gör ni här!" Ja slår kläcka ihop å svarar: "Vi är döda, herr major!" Hä knycker i majoores munsviika, tå an säjr: "Ja betvivlar, att ni nånsin hört till de levandes antal. Åtminstone ser ni dödfödda ut, djävla patrask!"

Men ni sku ha behövt få sii kornett Hartman, tå manöver var slut. Han räiv mössa åv sä, klöst sä i hövå, väiva mä arma, hoppa äin meter från joolä å trampa på mössa siin. Han lässt böönona på latin, svensk å finsk, ätt fan sku ta oss. Han stäig på tååna å gunga fram å tibaaka juså äin klääknäppar på tvättsnöörä. Tå an sluuta, sa Friman: "Bussi kar, grannan kar å braa ti halld tal ä han tee Hartman! Men han sku varken ha stidji på tååna ellder hoppa na mang gang förrän backskruuva hans sku ha djivi ätt, bara an juså vi sku ha iti Lodmans soppa. Vi får noo säj om Lodmans flästji å ärtsoppa hä sama, så Israels barn sa om manna: "Mig vämjes vid tesso lösa matena!"

Uno Högnäs

< Föregående		Nästa >

Senast uppdaterad 2016-04-17 11:43